Veckans skojigaste?

Republikanske senatorn Orrin Hatch från Utah fyller 84 år i mars. Han har suttit i kongressen sedan 1977. Nyligen meddelade han att han inte ställer upp för omval.

3 fängelsedömda kan väljas in i senaten

Vi har hittat tre personer som under senaste åren blivit dömda till fängelse, men som ändå har chans att bli invalda i kongressen i höst. Dessa har name recognition (är kända av väljarna) och har visst stöd bland gräsrötter.


Chelsea Manning försöker bli senator för demokraterna i Maryland. Hon dömdes till 35 års fängelse för att ha avslöjat en stor mängd försvarsdokument, bland annat en uppmärksammad video som visade när en amerikansk drönarattack dödade journalister och sjukvårdare. Hon benådades av president Obama efter att ha avtjänat 7 år i fängelse. Anhängarna beskriver henne som en visselblåsare i klass med Daniel Ellsberg (Pentagon Papers, Watergate). Han har också hyllat henne. Kritikerna betraktar Manning som en förrädare.


Don Blankenship, fd chef för kolgruvebolaget Massey Energy. Han har nyss avtjänat ett årslångt fängelsestraff för att ha undvikit säkerhetsföreskrifter som ledde till 29 gruvarbetares död. Demokraten Joe Manchin innehar den senatsplats som republikanen Blankenship försöker vinna. I demokraternas primärval ställer en ensamstående mamma upp som förlorat flera släktingar pga kolindustrin. Hon heter Paula Swearengin.


Michael Grimm, fd kongressledamot för republikanerna försöker utmana sittande representanten Dan Donovan (också republikan) i New Yorks distrikt Staten Island. Grimm dömdes 2015 till 8 månaders fängelse för skattebrott. Han anser sig oskyldig och lägger skulden på Obama.

En kandidat till senaten som inte fick ett fängelsestraff men var nära är Joe Arpaio, den skandalomsusade sheriffen i Maricopa County, Arizona. I sin yrkesroll försökte han rikta in sig på illegal invandring, men gjorde det med okonventionella och som det skulle visa sig inte helt legala metoder. Hans lokala poliskontor (och därmed skattebetalarna) tvingades betala över 100 miljoner dollar totalt för olika överträdelser. Han anklagades till slut personligen för att ha ignorerat ett domstolsbeslut, vilket han var på väg att få ett straff för. Innan han fick sin dom benådades han av president Trump. Nu försöker han bli republikansk senator för Arizona.

Dessutom ställer Greg Gianforte, republikan från Montana upp i omval till platsen i representanthuset. Han attackerade en journalist från The Guardian förra året. Gianforte dömdes till 40 timmar samhällstjänst och 20 timmar anger management…

Det finns tro det eller ej ytterligare ett antal personer som dömts för mer eller mindre allvarliga brott (bland annat stalking) som ställer upp i primärval, men som anses fullständigt chanslösa.

10 saker du inte visste om Martin Luther King Jr

Martin Luther King Jr Monument i Washington DC. (Foto: Johnny Silvercloud)

I dag måndagen den 15 januari är det nationell helgdag i USA, Martin Luther King Jr Day. Här 10 saker du kanske inte visste om Martin Luther King Jr.

  1. Hans pappa föddes med namnet Michael, men bytte till Martin Luther som en hyllning av den tyske prästen som initierade den protestantiska reformationen. Därmed fick sonen namnet Martin Luther King Jr.
  2. Martin Luther King Juniors bibel var den bibel som Barack Obama använde när han svors in som president.
  3. Hans hus bombades under Montgomerys bussbojkott, som inleddes som svar på Rosa Parks protestaktion.
  4. Han arresterades 29 gånger i samband med fredliga protester.
  5. 1964 tilldelades han Nobels Fredspris.
  6. I sitt sista tal uppmanade han till bojkott av bland annat Coca-Cola, eftersom han ansåg att de vid anställningar diskriminerade svarta.
  7. Hans födelsedag är den 15 januari, men MLK Day hålls inte alltid detta datum eftersom helgdagen är tredje måndagen på det nya året. 2018 är det dock den 15 januari.
  8. Stevie Wonders hitlåt ”Happy Birthday” skrevs som en del av kampanjen för att det skulle bli en MLK helgdag. Den federala helgdagen firades första gången 1986. Det dröjde dock ända till år 2000 innan alla delstater infört helgdagen.
  9. På dagen ett år innan sin död höll han ett kontroversiellt tal där han kritiserade Vietnamkriget som hette ”Beyond Vietnam: A Time to Break Silence”.
  10. Den 4 april 1968 mördades MLK av James Earl Ray i Memphis, Tennessee.

Spielbergs nya film The Post hyllar modig journalism, men följer den fel spår?

Meryl Streep som Katharine Graham i filmen The Post

Steven Spielberg ligger bakom detta verklighetsbaserade drama om en händelse som skakade om Washington DC 1971. Dramat utspelar sig till största del på Washington Posts nyhetsredaktion även kort kallad “The Post”.

En ansträngd ekonomi hotar den då lokala tidningen och den enda vägen ur krisen verkar vara en börsnotering och mer inflytande för nya investerare i styrelserummet. Meryl Streep spelar Katharine Graham, änkan som tar över som ansvarig utgivare efter makens död. Hon tillträder som den första kvinnliga tidningsutgivaren i USA. Kan hon i en helt mansdominerad värld få respekt och nå framgång?

Hon får höra att allt ska kunna ordna sig med finanserna, bara en fullständig katastrof kan hindra planerna. Och just då händer det. En så omvälvande nyhet briserar att allt ställs på spel. Tillsammans med Washington Posts ambitiöse redaktör Ben Bradlee (Tom Hanks) ska Graham få en rejäl utmaning.

Pentagon Papers var ett hemligstämplat internt dokument på 7000 sidor sammanställt av den amerikanska försvarsmakten om det då pågående Vietnamkriget. Daniel Ellsberg, en av personerna som sammanställde dokumentet försökte senare sprida det explosiva materialet till allmänhetens kännedom via media. Men Nixon slog tillbaka hårt, trots att kritiken i rapporten fokuserade på tidigare administrationer.

När media och styrande i Washington i dag befinner sig i konstant konfrontation med anklagelser om “fake news” under Trumps administration, lyfter några av Hollywoods tyngsta namn fram modig journalistik. Det blir ett försök att inspirera genom paralleller till en avgörande tid för USA:s media. Viktigt och intressant så klart, men som så ofta i krigets dimma hamnar även denna berättelse på vissa villovägar.

The Post bjuder på flera starka ögonblick främst levererade av en övertygande Meryl Streep. Nerven i dramat är dock inte så uppskruvad som väntat. Och filmen verkar främst nyfiken på ena sidan av “follow the money”, begreppet som gjordes populärt efter Watergate. Ska Graham våga ställa sin egen ekonomiska trygghet på spel, förlora inbjudningar till cocktailpartyn och äventyra tidningens finanser genom att publicera Pentagon Papers, frågar filmen.

Men vem i andra änden pressar tidningen att inte publicera? Vem vill inte avsluta kriget? Och varför?

Vietnamkriget var redan hårt ifrågasatt av amerikanerna vid det här tillfället, så något annat än hänsyn till folkets vilja eller Pentagons egna slutsatser påverkade uppenbarligen presidenten och politikerna i Washington DC. Filmen lyfter fram en teori om att USA inte ville lomma hem som förlorare och därför fortsatte kriga, trots att försvarsministern McNamara (spelad av Bruce Greenwood) tidigt insåg att ingen seger var möjlig. Sannolikt påverkade detta händelseutvecklingen. Starka finansiella intressen fanns dock också som inte hade något emot att fortsätta kriget mer än 15 år efter att det inleddes. Försvarsindustrins inflytande över vad som hände belyses tyvärr inte i denna film. Under Vietnamkriget spenderade USA runt 50 % av statsbudgeten på försvaret, i dag är siffran betydligt lägre, runt 20 % trots flera krig runt om i världen och ett ständigt terrorhot.

Inför och en bra bit in i Irakkriget var Washington Post en av krigets främsta påhejare. Det är även för den inflytelserika tidningen svårt att lära sig av misstag.

Washington Post ägs nu av Jeff Bezos, grundare och VD på Amazon. Nätbutikens framgångar har gjort honom till världens överlägset rikaste individ någonsin. Ser han möjligtvis tidningen som ett vapen att påverka politikerna i för Amazon viktiga frågor som t ex beskattning (som nätföretaget undvikit under många år, men under 2017 börjat betala i vissa delstater) samtidigt som företaget får stora bidrag från delstater för att etablera lager? Vill han kanske behålla den situation som råder i vilken delar av Amazons arbetskraft tjänar så lite att de tvingas leva på food stamps (som skattebetalarna får stå för). Vill du ha en källa på något av detta? Leta inte i Washington Post.

Bezos är dessutom rådgivare åt Pentagon. Märkligt sammanträffande.

Svensk biopremiär: 26 januari 2018

Relaterade filmtips
Fog of War, oscarsbelönad dokumentär om försvarsministern Robert McNamara.
Spotlight, verklighetsbaserat drama som tilldelades Oscar för bästa film om en nyhetsredaktion som avslöjar katolska prästers övergrepp.

Läs också detta utdrag ur Supreme Courts beslut 1971 som kritiserade administrationens försök att stoppa mediernas publicering. Medierna vann i Supreme Court med 6 röster mot 3.

SUPREME COURT RULING: NEW YORK TIMES V. UNITED STATES 403 U.S. 713
EXCERPT FROM JUSTICE HUGO BLACK

“In the First Amendment the Founding Fathers gave the free press the protection it must have to fulfill its essential role in our democracy. The press was to serve the governed, not the governors. The Government’s power to censor the press was abolished so that the press would remain forever free to censure the Government. The press was protected so that it could bare the secrets of government and inform the people. Only a free and unrestrained press can effectively expose deception in government. And paramount among the responsibilities of a free press is the duty to prevent any part of the government from deceiving the people and sending them off to distant lands to die of foreign fevers and foreign shot and shell. In my view, far from deserving condemnation for their courageous reporting, the New York Times, the Washington Post, and other newspapers should be commended for serving the purpose that the Founding Fathers saw so clearly. In revealing the workings of government that led to the Vietnam war, the newspapers nobly did precisely that which the Founders hoped and trusted they would do.”

Republikansk guvernör vill ge alla poliser rätt att döda utan risk för åtal

Vad kan gå fel med det här förslaget?

Governor Susana Martinez’s bill would shield officers who fail to comply with police orders but would not protect officers who do not obey orders or break from training.

“I don’t believe that police officers should be under this constant threat of lawsuits that will often cause them to pause,” Martinez recently told the Journal. “If they’re following their training, there should be something that protects them.” (Newsweek)

Det har väl inte undgått någon att det pågår en intensiv debatt om amerikanska poliser använder för mycket våld och skjuter i onödan. Nu ska de alltså få ännu friare händer i delstaten New Mexico om guvernören där får som hon vill.

Varför görs då detta? Det korta svaret är att det är valår. Flera uppmärksammade fall av poliser som skjutit ihjäl obeväpnade medborgare har lett till väldigt kostsamma skadestånd för städer med ansträngd budget. Det vill Martinez undvika.

ACLU (American Civil Liberties Union) kritiserar hennes idé:

No one is saying police officers should not be allowed to use reasonable force when their safety is in jeopardy. Excessive force is being used by police officers over and over again…and those officers are not being held accountable.

Poliser i USA har redan vad som kallas ”qualified immunity”:

”Qualified immunity, when applicable, shields government officials from liability, unless their actions are found to violate an individual’s federal constitutional rights. ” (Wikipedia)

Immuniteten skulle alltså med förslaget utökas ytterligare.