Borde Gary Johnson få delta i första debatten?

Det närmar sig. På måndag den 26 september (natten till tisdag svensk tid) hålls första debatten med presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump. Platsen är Hofstra University, som ligger i Hempstead i delstaten New York.

Trump har gått starkt framåt i senaste veckornas opinionsmätningar. Kan han till och med vara i ledarposition lagom till första debatten? I skrivande stund leder Clinton med cirka 1 % i genomsnitt på RCP och cirka 4 % i snitt på Pollster.

Varken Jill Stein (Green Party) eller Gary Johnson (Libertarian Party) får delta i första debatten. Deras opinionssiffror har varit under 15 % i snitt, som är gränsen. Johnson har varit närmast med ett snitt på strax under 10 %.

Det finns både argument för och emot att dessa två mindre kända kandidater ska få delta i första debatten. Självklart hade det varit bra om åtminstone Johnson fått delta eftersom han visat på starkt stöd i opinionen trots att han fått minimalt med utrymme i media.

Vad är problemet då med att låta dessa mindre partiers presidentkandidater delta i debatten? I USA finns inte någon andra valomgång om ingen presidentkandidat når 50 %. I andra länder blir det automatiskt en andra omgång då. Anta till exempel att USA skulle ha tre presidentkandidater som får ungefär lika stort stöd bland väljarna men att de två som får minst står nära varandra i åsikter. Ungefär som i republikanernas primärval tidigare i år riskerar det att gynna en kandidat som egentligen bara har en minoritet av rösterna bakom sig.

LÄS:  Vad tycker du om Designated Survivor?

Det amerikanska presidentvalet är uppenbarligen mer lämpat för två tydliga alternativ.

Den vinnande presidentkandidatens ”mandat” kan dessutom bli svagt om hen vinner med låt säga 39 % av rösterna. Med ett valdeltagandet i USA på redan låga 60 % i presidentval är det mindre lyckat så klart.