Demokraternas första debatt inför 2016

I kväll hålls äntligen första debatten för demokraterna inför valet 2016. På plats i Las Vegas, Nevada är fem av demokraternas sex kandidater. Joe Biden har inte meddelat om han ställer upp och får inte delta. Lawrence Lessig deltar inte heller. I hans fall beror det på för låga opinionssiffror.

Tisdag den 13 oktober (natten mot den 14:e svensk tid) hålls alltså debatten på CNN. Nevada brukar vara en jämn delstat i presidentval men demokraterna har en viss fördel. Latinoväljarna är här betydligt fler än i delstaterna som röstar först i primärvalen i början på 2016; Iowa och New Hampshire.

Här följer en lägesrapport inför debatten för alla 6 kandidater + Biden.

Hillary Clinton är storfavorit att vinna demokraternas nominering. Hon är fd senator för New York, fd First Lady, fd utrikesminister och har en gedigen juristutbildning. Kan hon bli USA:s första kvinnliga president? Enligt vadslagningsfirmor är hon favorit just nu. Under senare tid har hon kritiserats främst för att ha använt ett privat konto och egen server för att kommunicera under tiden som utrikesminister. Det var då inte i strid med utrikesdepartementets regler men klart olämpligt och är inte längre tillåtet. Attacken utförd av militanta islamister mot konsulatet i Benghazi, Libyen 2012 då amerikanska ambassadören dödades har varit ytterligare en skandal som republikaner försökt driva mot Clinton, med begränsad framgång. Trots dessa skandaler är hon väldigt populär bland demokraterna, även bland tex Bernie Sanders supportrar. Främsta invändningen bland dessa Bernie-supportrar är att hon står för nära Wall Street och stora företags intressen. Hillary har starkt stöd i sydliga delstater där andelen vita är betydligt lägre än i nordöst. Clinton och Sanders röstade nästan identiskt under den tid de båda befann sig i senaten, men det är ändå tydligt att Clinton inte är lika långt ut till vänster. I nästan alla frågor där det finns någon skillnad mellan Clinton och Sanders så står Clinton längre till höger. Ett av få undantag är vapenfrågan som lär dyka upp i debatten. Med ett stort antal skolskjutningar i år är det en mycket viktig fråga för demokraternas väljare.

Bernie Sanders är den 74-årige utmanaren från Vermont, en oberoende senator som oftast röstar med demokraterna och nu ställer upp i deras nomineringsprocess. Under sommaren har han gått starkt i opinionsmätningar och visat att åsikterna som han driver är populära och engagerar progressiva gräsrötter. Kampanjmötena är välbesökta och lockar större publik än någon annan kandidat. Under flera decennier har han kallat sig själv för demokratisk socialist. Han ser skandinaviska länder som förebilder. Media har fokuserat på att han inte backar från beskrivningen ”socialist”. Det är en av anledningarna till att politiska bedömare trots Bernies framgångar i opinionen inte tror att han kommer vinna. Huvudfrågan för Sanders är att minska ekonomiska klyftor mellan miljardärer och vanliga amerikaner. Skatter ska höjas för tex personer inom hedgefonder, medan det ska bli billigare eller till och med gratis att studera vid offentligt finansierade universitet. Sanders ligger långt efter i nationella opinionsundersökningar men leder över Clinton i viktiga New Hampshire.

LÄS:  Jimmy Carter vill att Obama erkänner Palestina

Joe Biden är vicepresident och funderar på att ställa upp i presidentvalet. Många utgår ifrån att han endast ställer upp om Hillary Clinton får stora problem. Båda har starkt stöd av demokraternas etablissemang i Washington, som ser problem för demokraternas kongresskandidater att vinna på valdagen om Bernie Sanders är demokaternas kandidat eftersom dessa då också förknippas med socialism. Biden har bra stöd i opinionen, men väntas ta flest röster från Clinton om han ställer upp. Det skulle alltså gynna Sanders. Ytterligare en anledning till att han knappast ställer upp.

Martin O’Malley är fd guvernör i Maryland som inte fått något större stöd i opinionsundersökningar. Efter upploppen och protesterna i Baltimore, Maryland har polisens hårda tag och militarisering kritiserats av demokrater och O’Malley har fått ta emot kritik för att han varit pådrivande tidigare som guvernör. Det blev en svår inledning på O’Malleys kampanj som han ännu inte hämtat sig ifrån. Främsta frågan han fått positiv uppmärksamhet för är att demokraterna bör ha fler debatter än 6 stycken som partitoppen beslutat om.

Jim Webb är fd senator från Virginia. Han är Vietnamveteran med stor utrikespolitisk erfarenhet. Han uppges vara en av Clintons möjliga vicepresidentkandidater pga sin gedigna säkerhetspolitiska erfarenhet. En mindre skandal i slutet på förra året i samband med att han offentliggjorde sin kampanj satte direkt käppar i hjulen för Webb. Hans familj hade fått stora summor pengar av kampanjdonationerna. Han har inte nått något större stöd i opinionen.

Lincoln Chafee är fd republikansk moderat senator som också varit oberoende guvernör i Rhode Island. Nu ställer han upp i demokraternas primärval, som en lite udda fågel. Han har begränsat stöd men tillräckligt för att få delta i den här första debatten.

Lawrence Lessig har än så länge inte nått tillräckligt stöd i opinionsundersökningar och får därför inte delta. Han är helt fokuserad på en enda fråga; korruption. Det argument han driver är att pengars inflytande över Washington måste minska radikalt innan något kan göras åt allt annat eftersom alla frågor störs av denna lagliga form av korruption. Främst är siktet inställt på att göra något åt Högsta domstolens Citizen United-beslut som gjorde det möjligt att finansiera politiska kampanjer med obegränsade summor pengar genom sk Super Pac-organisationer.

Klockan 8:30 p.m. ET börjar sändningen på CNN. Svensk tid är det kl 02.30 i natt.