Storkapitalet slåss om Kaliforniens miljölagar

En av alla de lokala folkomröstningar som fått uppmärksamhet i år är den om Proposition 23 i Kalifornien. Förslaget är att ogiltigförklara den Kaliforniska klimatlagstifningen från 2006, AB 32 Global Warming Solutions Act – eller rättare sagt inhibera lagen till dess att arbetslösheten i Kalifornen understiger 5,5 % fyra kvartal i rad. Något som med dagens arbetslöshet på 12 % kommer att ta lång tid och som bara har inträffat tre gånger sedan 1980.

Förespråkare av Proposition 23, som gärna kallar den ”California Jobs Initiative”, stöds finansiellt av bland andra de två Texasbaserade oljeföretagen Valero och Tesoro som vill skydda sina ekonomiska intressen. Valero har köpt annonser för 4 miljoner dollar, vilket Tesoro säger sig ha matchat. Tillsammans med andra donatorer har de samlat 16 miljoner dollar.

Men det är inte några miljöhippies som står i andra ringhörnan och kämpar mot ”Dirty Energy Proposition”. Bland bidragsgivarna som tillsammans samlat 15 miljoner dollar hittar vi ett antal investerare och finansiella aktörer som vill skydda sina investeringar i clean-tech. Största bidragsgivaren är fondförvaltaren Thomas Steyer som satsar 5 miljoner dollar. Andra kända namn är President Obama, Reagans secretary of state George Shultz och Bill Gates. Och Al Gore, så klart.

Förutom ekonomi är det en känslomässigt laddad fråga. Kalifornien ses av många som ett föredöme på miljöområdet och ett godkännande av 23:an skulle ge den bilden en rejäl törn. På samma sätt som bilden av Kalifornisk tolerans gentemot homosexuella fick sig en törn när Proposition 8 vann för två år sedan.

Avgående guvernör Schwarzenegger har tagit ställning mot propositionen:

”Does anyone really believe that these companies, out of the goodness of their black oil hearts, are spending millions and millions of dollars to protect jobs?”

”This is like Eva Braun writing a kosher cookbook. It’s not about jobs at all, ladies and gentlemen. It’s about their ability to pollute and thus protect their profits.”

Glöm inte guvernörsvalen

När merparten av den politiska bevakningen fokuserar på kongressvalen är det lätt att glömma guvernörsvalen den 2 november. 37 stycken delstater ska rösta om vem som ska bo kvar eller flytta in i the governor’s mansion. Just nu finns det 26 demokratiska och 24 republikanska guvernörer, men även i dessa val blåser det republikanska vindar.

Varför är då dessa val viktiga? För det första är de viktiga för delstaterna. Men de är också viktiga ur ett nationellt politiskt perspektiv. Här följer två exempel på hur guvernörsvalen kan komma att påverka politiken, även om det är svårt att leda sambanden i bevis:

1. Redistricting. Vart tionde år genomförs en folkräkning – cencus – i USA i enlighet med konstitutionen. Baserat på den ska de politiska gränserna ritas om för att möta konstitutionens krav på proportionalitet i representanthuset. Senaste folkräkningen har just genomförts och nästa år är det dags för redistricting. I de flesta stater har guvernören inflytande över processen och genom att vara listig när pennstrecken ska dras på kartan går det att omforma distrikten på ett sätt som gynnar det egna partiet.

Det är dock svårt att säga hur stor påverkan omgörningen av kartan har. 1990 var de flesta (29) guvernörer demokratiska, men republikanerna återtog ändå makten över kongressen i 1994 års val. Motsatt förhållande rådde 2000, då 30 guvernörer var republikaner men demokraterna återtog majoriteten i 2006 års val.

2. Presidentvalet 2012. Guvernörerna leder de lokala partiorganisationerna och det finns exempel på hur swing states kan ha svängt åt ena eller andra hållet tack vare guvernörens insats i valrörelsen. Ohio röstade för Bush (och snuvade därmed Kerry på presidentposten) under en republikansk guvernör 2004, men svängde och röstade på Obama 2008 under en demokratisk guvernör.

Å andra sidan vann Clinton swing states med republikanska guvernörer – som Ohio, Pennsylvania och Michigan i sin återvalskampanj 1996 och Al Gore förlorade West Virginia år 2000 trots demokratisk guvernör.

Al Gore friad

Fd vicepresidenten Al Gore har varit misstänkt för ett sexuellt övergrepp på en massör. Nu har han friats från alla misstankar. Polisen i Portland lägger ner undersökningen. Massören klarade sig inte igenom ett lögndetektortest och inga spår av DNA kunde heller hittas. Man misstänker att hon fått en stor summa pengar av tabloiden National Enquirer för sin story.

Al Gore separerade tidigare i år från sin fru Tipper Gore efter 40 år tillsammans.

Al Gore kommer inte ge sitt stöd till någon presidentkandidat

GoreVarken Obama eller Clinton kommer få Al Gores stöd innan primärvalen är avklarade och en vinnare utsetts. Det uppger källor nära Al Gore till CNN. Han uppges vilja samarbeta nära vem det än blir som väljs till demokraternas kandidat, främst då givetvis i miljöfrågor. Ett stöd från Al Gore anses ha kunnat vara mycket betydelsefullt.

[tags]usa, usa-valet, al gore, barack obama, hillary clinton[/tags]