Ikväll: 10 presidentkandidater i het debatt

HunterMike HuckabeeBrownbackGiulianiRomneyMcCain
Uppifrån vänster: Duncan Hunter, Mike Huckabee, Sam Brownback, Rudy Giuliani, Mitt Romney, John McCain

Republikanerna som vill bli partiets presidentkandidat är ännu fler än demokraterna. 10 hoppfulla ska debattera ikväll och två-tre ytterligare kandidater lurar i vassen.

Den största osäkerheten inför debatten rör hur kandidaterna kommer att förhålla sig till president Bush. Kommer någon kritisera Bush öppet? Vem vill förknippas mest med Irakkriget och Bush?

McCain är den som kritiserat Bush mest öppet av huvudkandidaterna även om han gjort det lite inlindat. Giuliani och Romney tar inga sådana risker att stöta sig med republikanska kärnväljare.

Debatten sker i Ronald Reagans presidentbibliotek i Kalifornien.

Vilka frågor kommer upp under debatten? Irak, invandring och laddade frågor som abort och homosexuellas rättigheter är inga högoddsare direkt, men vad mer?

Kombatanterna ikväll består av dessa herrar:
Senator Sam Brownback från Kansas
Jim Gilmore, fd guvernör i Virginia
Rudy Giuliani, fd borgmästare i New York
Mike Huckabee, fd guvernör i Arkansas
Duncan Hunter, kongressledamot från Kalifornien
Senator John McCain från Arizona
Mitt Romney, fd guvernör i Massachusetts
Ron Paul, kongressledamot från Texas
Tom Tancredo, kongressledamot från Colorado
Tommy Thompson, fd guvernör i Wisconsin.

Ej närvarande men möjliga presidentkandidater: Chuck Hagel, Fred Thompson och Newt Gingrich.

Uppdatering:
Debatten streamas live på nätet på MSNBC.com från 8:00 pm (ET). Det innebär alltså 02.00 svensk tid i natt. 90 minuter håller debatten på.

Uppdatering 2:
Nu kan du se hela debatten här.

[tags]usa, republikanerna, john mccain, mitt romney, rudy giuliani, tom tancredo, tommy thompson, duncan hunter, jim gilmore, sam brownback[/tags] intressant.se

De konservativa skyller på republikanerna

I gårdagens ledare diskuterar Wall Street Journal hur den amerikanska högern analyserar sin förlust i höstens kongressval. ”De konservativa lägger fram en märklig förklaring till dess förlust vid valurnorna: de skyller på republikanerna.”

Om detta låter märkligt i amerikanska öron, så förvirrar de förmodligen många i ett land som Sverige, där ”republikan” ofta likställs med ”konservativ”.

Men det republikanska partiet – The Grand Old Party – består av en brokig koalition: big business, religiös höger, nyliberaler och småstadspatrioter, samt så klart ”the average american”. Därför blir den konservativa kritiken möjlig: republikanernas maktinnehav har, genom kompromissande, fört partiet bort från den konservativa vägen. Genom att överge ”the conservative path” har de tappat väljarstödet. En av dem som dragit denna slutsats är presidentkandidaten och senatorn John McCain: “Americans had elected us to change government, and they rejected us because they believed government had changed us.”

Analysens grundantagande, skriver Wall Street Journal, är tanken att de flesta amerikaner, om än i tysthet, är konservativa i grund och botten. Det finns – så går tankegången – en latent center-höger-majorietet, och det republikanska partiet är till för att fånga upp denna i faktiskt väljarstöd.

Antagandet är problematiskt. De senaste presidentvalens jämna resultat borde inge viss skepsis. Och att hålla fast vid det kan knappast gynna de konservativa. För det första leder det säkerligen till felaktiga programförklaringar och utspel. För det andra till den konstiga idén att de konservativa egentligen bara behöver ”påminna” det amerikanska folket om sina värderingar, snarare än att bemöda sig att argumentera för dem.

Om de konservativa ska kunna gå vidare måste de lämna denna föreställningsvärld. Det finns ingen latent majoritet, och inte heller någon självklar konservativ väg.

Begreppet konservatism är idag oklarare och mindre avgränsat än tidigare. 1989 innebar att anti-kommunism försvann som gemensam nämnare, och i 90-talets idémässiga vakuum uppstod en mängd varianter av konservatism. Ur röran steg sedan George W. Bush fram med sin ”compassionate conservatism”.

Det är i dess kölvatten de konservativa måste staka ut ny färdriktning. Men med den form konservatismen tagit under Bush blir detta inte helt lätt.

USA är ett land med en stat som är betydligt mindre och begränsad, och i Sverige är vi vana att associera George W. Bush med denna samhällsvision. Med amerikanska ögon är dock detta synsätt på Bush bakvänt. Det är under Bush som republikanerna bytt spår från anti-government under Reagans till dagens big government-conservatism. Under Bush har de federala välfärdsprogrammen ökat mer än under någon femårsperiod sedan Lyndon Johnson och den amerikanska vänstern på 60-talet byggde sitt “Great Society”. Från denna position finns ingen given konservativ väg att gå.

Wall Street Journals slutsats blir att det är dags för de konservativa att sluta snacka om ”the conservative path” och istället börja tänka igenom i vilken riktning de verkligen vill, och kan, gå. De konservativas förvirring, hoppas Wall Street Journal, kan leda till de mest belysande diskussionerna på trettio år.

[tags]usa, konservativa, republikanerna, kongressvalet[/tags]intressant

Republikansk presidentkandidat vill stoppa Irakkriget

Hagel
Chuck Hagel tillhör inte förhandsfavoriterna, men kan segla upp som en mer betydelsefull kandidat om motståndet till Irakkriget växer även inom republikanerna. Alla tre huvudkandidaterna bland republikanerna stödjer helhjärtat kriget nämligen. En annan outsider är också motsåndare till utökade trupper, Sam Brownback. Han är dock något mer återhållsam i sin kritik av kriget än vad Chuck Hagel är.

Chuck Hagel har motsatt sig kriget länge. Han är Vietnamveteran och Senator för staten Nebraska.

Lång och intressant artikel om Hagel i Newsweek

[tags]usa, chuck hagel, republikanerna, irak, irakkriget[/tags]