Mordstatistik USA och Sverige

I USA är mord ungefär 5 gånger så vanligt som i Sverige med 6.12 mord per 100000 invånare (2017). I Sverige är siffran 1.2 för 2017 och preliminärt 1.1 för 2018. (Källa: IHME)

I Ryssland ser det värre ut med 14.8 mord per 100000 invånare. Men värst är det i El Salvador med hela 56.69 mord per 100000 invånare. Grafiken hittar du på Our World in Data. I El Salvador, Ryssland och de flesta länder sjunker antalet mord per 100000 invånare. Dock inte i USA som du kan se i grafiken, där morden tyvärr ökat sedan 2013.

Greenpeace ranking av presidentkandidaterna

Kandidaterna är mitt uppe i att lansera sina idéer och debatterna har inte börjat än. Det gör att det kan anses vara lite tidigt för intresseorganisationer att rangordna kandidaterna. Greenpeace låter sig inte störas av det utan lanserar en ranking av kandidaterna utifrån deras syn på miljöfrågor som t ex Green New Deal.

Inslee (guvernör i Washington) toppar listan före Bernie Sanders och Cory Booker. Joe Biden är långt ner på listan med ett D- betyg.

Jay Inslee (A-)
Bernie Sanders (B+)
Cory Booker (B+)
Kirsten Gillibrand (B)
Elizabeth Warren (B)
Tulsi Gabbard (B)
Beto O’Rourke (B-)
Marianne Williamson (C)
Kamala Harris (C-)
Eric Swalwell (C-)
Amy Klobuchar (C-)
John Delaney (D+)
Andrew Yang (D+)
Julián Castro (D+)
Steve Bullock (D)
Tim Ryan (D-)
Joe Biden (D-)
John Hickenlooper (D-)
Bill Weld (F)
Donald Trump (F)

Demokratiska Partiet dubblar kraven på presidentkandidaterna

Nu har DNC (partiorganisationen) beslutat att kraven inför tredje debatten kommer höjas. Inför första och andra debatten är kraven ganska låga, så låga att nästan samtliga 24 kvalificerat sig. DNC har dock satt en gräns vid 20 kandidater, så några kommer inte få vara med.

Kraven för att få vara med i första två debatterna är 1 % i minst tre opinionsundersökningar eller minst 65000 personer som gett bidrag till kampanjen. Om en kandidat vill vara med även fortsättningsvis blir det tuffare krav, nämligen minst dubbla stödet i opinion och bidrag.

Minst två procentenheter alltså och 130000 bidragsgivare. Det kan bli tufft för många kandidater att nå. Kanske halveras antalet kandidater som kommer kvalificera sig inför tredje debatten som sker i september. Möjligtvis är det lite tidigt att gå ner till 8-10 kandidater redan då. Kandidaterna som ligger under gränsen kommer säkert bli högljudda i sina protester. Vi får se vilka som drabbas av detta.

Presidentkandidat ger sitt stöd till Bernie och Tulsi

Mike Gravel intervjuades på TheHill:s show rising och gav då lite oväntat svar på vilka kandidater han tycker är bäst. Han har antytt att han kommer ge sitt officiella stöd till den mest progressiva kandidaten efter Iowa och New Hampshire röstat.

Valet lär landa på Tulsi Gabbard eller möjligtvis Bernie Sanders att döma av detta svar:

Precis som Tulsi Gabbard fokuserar Mike Gravel på kritik av försvars- och utrikespolitiken. Gravel sågar också Joe Biden i intervjun.

Förväntad livslängd i USA vs Sverige

Jag plockade med Kina och Ryssland i grafiken också eftersom dessa två kanske är mer intressanta i ett längre perspektiv. Tryck på play-knappen för att se utvecklingen från 60-talet och fram till 2016 för dessa länder.

En nyfödd i Sverige kan förväntas leva mer än 10 år längre än i Ryssland. Mellan Sverige och USA är skillnaden mindre, cirka 3,5 år.

New Yorks borgmästare startar presidentkampanj

Demokraten Bill de Blasio, borgmästare New York City har nu också meddelat att han ställer upp i presidentvalet. Han har profilerat sig i New York som progressiv, men också tappat stöd från inbitna progressiva efter att ha gett sitt stöd till Clinton istället för Bernie 2016.

Vi får se hur han tänker profilera sig under detta val. Precis som Elizabeth Warren, som inte heller gav sitt stöd till Bernie 2016 men ändå är tydligt progressiv kan han kanske bygga en bro mellan partiets olika falanger? Eller är det en omöjlig uppgift?

Först måste nog ändå styrkeförhållande mellan falangerna avgöras innan ett försök till försoning och enande kan komma på tal.

Vi är nu uppe i 22-24 kandidater beroende på hur generösa vi ska vara med att inkludera kandidater som är helt okända och har 0 % opinionsstöd. Det kan nu alltså uppstå en situation då några hyfsat kända kandidater inte får plats bland första debattens 20 kandidater. Den första debatten är uppdelad på två kvällar.

Cory Booker föreslår strängaste vapenlagarna av presidentkandidaterna

Flera presidentkandidater profilerar sig i frågan om vapenlagar. Kongressledamoten Eric Swalwell från Kalifornien är en av dessa. Han kickade igång sin kampanj i Parkland, Florida, där senaste årens mest kända skolskjutning ägde rum. Men han bjöd inte på något direkt revolutionerande förslag för att ta itu med problemen. Demokraterna har allmänt pushat för mer bakgrundskontroller och tillämpning av existerande vapenlagar.

Nu lanserar Cory Booker den antagligen mest ambitiösa och radikala planen för att försöka komma tillrätta med problemen. Han vill förutom förbud för vissa vapen som demokraterna beskriver som “assault weapons” även skapa ett federalt register över personer som har vapenlicens.

Republikanerna har gått till massiv motattack på detta förslag som de ser som ett ingrepp i amerikanernas frihet.

Att köpa och äga ett vapen kräver ingen licens i USA på federal nivå. I vissa delstater som i Bookers hemstat New Jersey krävs dock ett tillstånd vid köp. Det enda som krävs på federal nivå är att du vid köptillfället klarar en bakgrundskontroll.

Booker vill skapa ett nationellt register med licenser liknande körkort. I Sverige är det ju inget kontroversiellt, utan mer av en självklarhet. Däremot ses Bookers förslag som radikalt av amerikansk media. Frågan är om han får med sig några av demokraternas övriga presidentkandidater på detta?

Gillibrand vill ge 600 dollar till alla amerikaner

New York-senatorn Kirsten Gillibrand har hamnat i bakvattnet under presidentvalet så här långt, med svagt stöd i opinionsmätningarna. Men nu har hon kommit med ett förslag som ändå fått en del uppmärksamhet. Det handlar om hur nationen ska lösa utmaningar på området kring korruption och valdeltagande.

Gillibrands förslag är att alla amerikaner ska få totalt 600 dollar att spendera på politiska kampanjer i presidentval och kongressval. Kandidater som vill kunna ta emot dessa pengar får inte ta emot PAC-pengar, dvs stora bidrag från företag och organisationer.

Många av demokraternas kandidater skulle kvalificera för det om det skulle gälla i dag. I Seattle har ett snarlikt förslag testats med blandat resultat. Det har visat sig svårt att få väljarna att använda systemet. Kanske är det för okänt, för nytt eller komplicerat.

Förslaget kallar Gillibrand för Democracy Dollars. Maxgränsen per presidentval är 200 dollar, samma gräns gäller för val till senaten respektive representanthuset. Totalt alltså 600 dollar. Tanken är att kandidater som inte förlitar sig på PACs ska ha en chans att samla in mer pengar under detta system. Det ska gynna demokratin genom att kandidaterna ska bry sig mer om väljarnas åsikter än de tunga donatorernas.

Bernies förslag

Bernie Sanders brukar nämna reformer för kampanjfinansiering som den viktigaste frågan. Hans förslag för att lösa problemen är i första hand offentligt finansierade kampanjer (Public Funding of Elections). Han vill också ta bort möjligheten för kampanjer att samla in obegränsat med pengar genom sk PACs. Det möjliggjordes genom högsta domstolens kontroversiella beslut i Citizen United 2010. I princip alla demokraternas presidentkandidater vill utöka stöd till offentligt finansierade kampanjer och ta bort Citizen United.

Största skillnaden mellan kandidaterna är i hur de själva tar emot pengar under presidentvalet. Accepterar de bidrag från företag inom fossila bränslen, oljeindustrin? Lobbyister? Nyligen fick Beto O’Rourke krypa till korset och skänka tillbaka bidrag som han fått från lobbyister efter att några studenter kritiserat honom för att han accepterat pengarna.

Presidentkandidaten som gått längst i frågan?

Elizabeth Warren är ändå den kandidat som än så länge profilerat sig tydligast i denna fråga under presidentvalet:

So I’ve made a decision: My presidential primary campaign will be run on the principle of equal access for anybody who joins it.


That means no fancy receptions or big money fundraisers only with people who can write the big checks. And when I thank the people giving to my campaign, it will not be based on the size of their donation. It means that wealthy donors won’t be able to purchase better seats or one-on-one time with me at our events. And it means I won’t be doing “call time,” which is when candidates take hours to call wealthy donors to ask for their support. As a candidate for president, the expectation is you make hours of these calls a week and attend dozens of these exclusive events every quarter.

Medium

Notera dock ordet “primary campaign”. Det innebär att om hon skulle utses till demokraternas kandidat kan hon ändra sig i en kampanj mot Trump.

Vad saknas på denna karta över presidentkandidaterna 2020?

Den här kartan visar vilka delstater presidentkandidaterna 2020 representerar (eller har representerat, bor). Ganska spritt över stora delar av landet. Men ser du en viktig lucka?

Här finns ganska många luckor trots över 20 kandidater. Det mest slående är ändå tre delstater som Trump oväntat vann 2016. Det är Pennsylvania, Michigan och Wisconsin. Om Trump lyckas vinna åtminstone en av dessa delstater 2020 och övriga delstater som han vann 2016 blir han omvald. Det framstår inte som omöjligt.

Demokraterna väntas därför fokusera på dessa tre delstater och vill säkert välja en kandidat som har goda möjligheter att vinna mot Trump där. “Electability” har därmed blivit synonymt med vita, män som antas ha större chans i dessa tre delstater.

En anledning till att Buttigieg fått uppmärksamhet är att han kommer från en delstat i närheten av dessa tre (Indiana) som ofta röstar på republikanerna (vicepresidenten Pence tex). Tim Ryan kan också förvänta sig extra uppmärksamhet av samma anledning. Han representerar ett distrikt i Ohio.

Amy Klobuchar är den kvinna som är närmast dessa delstater. Som senator representerar hon Minnesota, där hon dessutom är populär. Kan det gynna henne även i dessa tre viktiga delstater, som har vissa likheter med Minnesota?

Trump vann dessa tre delstater delvis pga kritik mot frihandelsavtal som NAFTA och TPP. Joe Biden röstade för NAFTA. Det kan komma att ställa till det för honom, precis som det gjorde för Hillary Clinton.

Trade could be a major fissure among primary candidates in 2020. Along with Warren, who fought against the TPP, Sens. Cory Booker and Amy Klobuchar have often opposed free-trade agreements, while former Rep. Beto O’Rourke and Housing and Urban Development Secretary Julián Castro are viewed as more trade-friendly.

Politico

Amy Klobuchar och Tim Ryan har kritiserat frihandelsavtal. Buttigieg har varit mer oklar i sakfrågor allmänt, men väntas vara något mer positiv till frihandel.

Sanders är väl den som profilerat sig som mest kritisk till frihandelsavtal av demokraternas kandidater. Det gjorde att han chockade med en mycket oväntad seger i Michigan mot Hillary Clinton i primärvalen 2016.