Rösträtt för fångar i USA

Under CNN:s Townhall med Bernie Sanders i går pressades han på om personer som begått hemska brott skulle få rösta. Det tycker han, vilket även delstaten Vermont som han representerar tycker. Där styr just nu en republikansk guvernör och även han håller med i den frågan, liksom det lokala republikanska partiet.

I USA i stort är det dock mer kontroversiellt. I höstas vann ett förslag i Florida om att låta straffade återfå rösträtten efter avtjänat straff. Väljarna där tyckte det var rimligt med stor majoritet. Republikanerna som styr delstaten försöker nu sätta käppar i hjulet för en sådan förändring.

Övriga presidentkandidater verkar mer inne på att rösträtten ska återfås först efter avtjänat straff.

I Sverige kan inte rösträtten tas bort för personer som begått brott. Vi har en allmän och lika rösträtt.

Bernie till attack mot Trump i ny kampanjvideo

General Motors fabrik i Lordstown, Ohio stod i fokus i slutet av presidentvalet och när Trump lovade att jobben skulle bli kvar. Så såg det ut att bli till en början när Trump tillträdde, men sen blev det inte mycket av alla löften. General Motors flyttade delar av produktionen till Mexico och lade ner vissa mindre populära bilmodeller. Det drabbade Lordstown hårt.

Ohio är en av flera delstater där många jobb försvunnit under senare år inom tillverkningsindustrin. Delstaten röstar mer och mer på republikanerna för varje år och ses inte längre som en av de jämnaste battleground states i nationen.

Nu försöker Bernie Sanders belysa problemen och attackera Trump för att ha övergivit Ohio och Lordstown. Det gör han i en ny kampanjvideo.

Sanders kampanjvideo ska kanske inte ses som att han tänker sikta in sig på att vinna Ohio mot Trump. Främst är kampanjvideon ett sätt att förmedla ett tydligt stöd för arbetarklassen i demokraternas primärval. Flera andra kandidater försöker också vinna röster bland fackanslutna, men få så tydligt som Sanders.

Är Hogan republikanen som får Trump på fall?

Lawrence Hogan Jr, mer känd som Larry Hogan, är guvernör i Maryland. Han funderar just nu på om han ska ställa upp i presidentvalet 2020. Det som skiljer honom från andra kandidater är att han är republikan.

Här förklarar han och CNBC hur hans pappa var inblandad i att fälla Nixon. Pappan var kongressledamot och den första republikanen i representanthuset som 1974 uppmanade till impeachment.

Larry Hogan carries a family legacy of political fortitude from CNBC.

Ställer Hogan upp i presidentvalet? Nja, kanske. Det känns ändå lite mer som en markering av honom för att få moderat cred i Maryland, en delstat som normalt röstar på demokrater.

Har han någon chans om han ställer upp? Det ska nog till flera mirakel för att han ens ska få chansen att debattera Trump.

Tulsi och Yang pushar olika typer av utdelningar till alla amerikaner

Så här mitt uppe i en rekordlång börsuppgång omfamnar även kandidater längst till vänster ett ord som normalt främst används av aktieintresserade. “Dividend” är ordet och det betyder utdelning. Vanligtvis förknippas det med aktier som ger tillbaka en del av vinsten i form av utdelning till aktieägarna. I det här fallet handlar det dock om något lite annorlunda.

Det kändaste exemplet är presidentkandidaten Andrew Yang, som föreslagit utdelningar på 1000 dollar i månaden till alla amerikaner. Han kallar det för en “freedom dividend” (ungefär frihetsutdelning). Utdelningen ska i det fallet finansieras av bland annat en mervärdesskatt (VAT, moms).

I Alaska har det sedan länge redan funnits en utdelning till alla invånare en gång om året, som baseras på intäkter från oljeindustrin i delstaten. Yangs tanke är att teknikföretagen är dagens oljebolag och deras succé ska komma vanliga medborgare tillgodo. När allt fler jobb försvinner genom en trend mot mer och mer automatisering är denna freedom dividend Yangs lösning.

Presidentkandidaten och majoren Tulsi Gabbard från Hawaii har sett succén för Yangs dividend och pratar nu om en “peace dividend”. I praktiken innebär det att militären ska få mindre pengar och diverse andra projekt då ska få mer pengar.

Vad jag förstår innebär inte hennes förslag att varje amerikan ska få en viss summa pengar varje månad. Istället handlar det om en omfördelning av budgeten. Hon vill till exempel precis som Bernie Sanders satsa på en sjukvårdsreform som försäkrar alla amerikaner, en “Medicare for all”. Den lär kosta en hel del pengar för staten. Nedskärningar i militärutgifterna är en väg dit.

Termen “peace dividend” populariserades först av George HW Bush och Margaret Thatcher i slutet av kalla kriget. Då tenderade flera västeuropeiska nationer att dra ner på försvarsutgifterna. Genom den förändringen blev det möjligt att sänka skatter och öka satsningar inom välfärd och infrastruktur.

Vi får se om Inslee börjar prata om en “environment dividend” och Booker lanserar en “criminal justice dividend” eller nått liknande.

Seth Moulton nästa kandidat att ställa upp i presidentvalet

Nästa vecka väntas Seth Moulton meddela att han ställer upp i presidentvalet som demokrat. Han är kongressledamot från liberala fästet Massachusetts.

Moulton är inte nationellt känd och väntas få det svårt att få mediautrymme. Med det sagt har det redan skapats några överraskande starka kandidater så som Buttigieg och Yang. Kanske kan Moulton göra något liknande?

Med en ålder på 40 år tillhör Moulton det unga gänget presidentkandidater som ställer upp i år med Buttigieg som yngst med 37 år. Han är fd marinkårssoldat som tjänstgjort under Irakkriget vid fyra tillfällen. Även om han som många andra demokrater i dag beskriver sig som progressiv så tillhör han New Democrat Coalition i kongressen. Det är en falang inom partiet som är mer moderat och inte progressiv i ekonomiska frågor.

Tiden börjar nu sakta rinna ut för potentiella kandidater om de vill vara med i första debatten i juni. Det krävs bevis på väljarstöd i form av opinionsundersökningar och insamlade pengar om de vill vara med i debatten, som nu delats upp på två kvällar.

Ännu har vi inget officiellt besked från Joe Biden, fd vicepresidenten om han tänker ställa upp. Det borde dock också komma inom kort.

Terry McAuliffe, fd guvernör i Virginia har meddelat att han inte ställer upp.

Fältet av kandidater är därmed nu väldigt nära att bli spikat. Några till funderar fortfarande.

Vinner Tulsi Gabbard röster på Assange?

Tulsi Gabbard har fått mycket uppmärksamhet senaste dygnet för kritik av den amerikanska statens agerande när det gäller Julian Assange.

Till skillnad från Tulsi har andra “antikrigs-kandidater” som Bernie Sanders varit tysta om Assange än så länge. Det kan bero på att Sanders inte har sin styrka i utrikes- och säkerhetspolitiken. Dessutom vill ingen kandidat snubbla i den här frågan som är komplicerad.

Gabbard har som veteran inte undvikit dessa svåra frågor utan istället sökt uppmärksamhet. Många av hennes anhängare är motiverade främst av hennes roll som kritiker av amerikansk inblandning i krig runt om i världen. “Interventionist regime change wars” är uttrycket hon använder sig av flitigt.

I frågan om Assange och en annan känslig fråga, Venezuela, har hon tagit tydlig ställning, medan andra gett mer försiktiga uttalanden. Genom tydligheten har Gabbard positionerat sig till vänster om Bernie Sanders i för hennes kampanj viktiga frågor. Det gör att hon vinner en del röster bland progressiva.

I opinionsundersökningarna ligger hon fortfarande långt efter så denna uppmärksamhet lär inte skada. Gabbard är övertygad om att det är en vinnande fråga för henne och har därför gjort sig tillgänglig under fredagen för live-intervjuer på CNN, MSNBC, Young Turks mfl medier. Hon pushar också hårt för just denna fråga i sociala medier, väl medveten om att anhängarna gillar hennes ståndpunkt. Frågan är om det i längden kan bli en vinnande strategi? Motiveras tillräckligt många väljare av dessa frågor (och kan bli övertygade om att hon har rätt i sin kritik)?

Tulsi Gabbard har nyligen meddelat att hon klarat kravet på 65000 donatorer till kampanjen. Det innebär att hon får vara med i åtminstone första debatten. Den hålls i juni och kommer delas upp på två kvällar för ovanlighetens skull. Anledningen till det är att det är så många kandidater (cirka 17 beroende på vilka kandidater vi räknar).

Nate Silver avslöjar sina favoritkandidater 2020

FiveThirtyEights Nate Silver har delat in presidentkandidaterna i olika “Tier” (ungefär nivå, rang) utifrån chans till att knipa nomineringen. Och så här ser det ut:

Inget så väldigt chockerande i denna lista, även om min skulle se lite annorlunda ut. Jag skulle t ex placera Bernie Sanders vinstchanser i högsta Tier. Klobuchar är fortsatt väldigt överskattad av Nate Silver mfl pundits i USA i min bedömning.

Läget kanske klarnar när Biden ger besked. Om han inte ställer upp väntas en stor del av hans anhängare gå till Sanders. Ställer han upp kan han dra åt sig än mer uppmärksamhet i media vilket i sin tur kan drabba mindre kända kandidater.

Nästa stora händelse är så klart första debatten då det kan bli dramatiska opinionssvängningar beroende på om någon kandidat överraskar där. Det dröjer dock till i juni.

Gravel ställer upp i presidentvalet med tunga memes

Påhejad av en ny generation och beväpnad med tunga memes på twitter har nu 88-årige Mike Gravel meddelat att han ställer upp i presidentvalet 2020. Han är demokrat, fd senator från Alaska och innan Bernie tog över var han progressivas hjälte.

Så här har han startat sin kampanj under måndagen:

På twitter har han till skillnad från de flesta kandidater sågat sina konkurrenter på ett sätt som underhåller så pass att han kanske trots allt kan lyckas få vara med i någon debatt.

Här sågar han Kamala Harris med referenser till The Simpsons:

Sågningarna fortsätter med Joe Biden:

Och Cory Booker får sig en riktig känga…

Men det är Buttigieg som får äran att ta emot den tyngsta vänsterkroken:

Själv minns jag honom från debatterna sist han ställde upp i presidentval, år 2008. Udda och underhållande. Kanske vad väljarna uppskattar i dessa tider?