Cory Booker föreslår strängaste vapenlagarna av presidentkandidaterna

Flera presidentkandidater profilerar sig i frågan om vapenlagar. Kongressledamoten Eric Swalwell från Kalifornien är en av dessa. Han kickade igång sin kampanj i Parkland, Florida, där senaste årens mest kända skolskjutning ägde rum. Men han bjöd inte på något direkt revolutionerande förslag för att ta itu med problemen. Demokraterna har allmänt pushat för mer bakgrundskontroller och tillämpning av existerande vapenlagar.

Nu lanserar Cory Booker den antagligen mest ambitiösa och radikala planen för att försöka komma tillrätta med problemen. Han vill förutom förbud för vissa vapen som demokraterna beskriver som “assault weapons” även skapa ett federalt register över personer som har vapenlicens.

Republikanerna har gått till massiv motattack på detta förslag som de ser som ett ingrepp i amerikanernas frihet.

Att köpa och äga ett vapen kräver ingen licens i USA på federal nivå. I vissa delstater som i Bookers hemstat New Jersey krävs dock ett tillstånd vid köp. Det enda som krävs på federal nivå är att du vid köptillfället klarar en bakgrundskontroll.

Booker vill skapa ett nationellt register med licenser liknande körkort. I Sverige är det ju inget kontroversiellt, utan mer av en självklarhet. Däremot ses Bookers förslag som radikalt av amerikansk media. Frågan är om han får med sig några av demokraternas övriga presidentkandidater på detta?

Gillibrand vill ge 600 dollar till alla amerikaner

New York-senatorn Kirsten Gillibrand har hamnat i bakvattnet under presidentvalet så här långt, med svagt stöd i opinionsmätningarna. Men nu har hon kommit med ett förslag som ändå fått en del uppmärksamhet. Det handlar om hur nationen ska lösa utmaningar på området kring korruption och valdeltagande.

Gillibrands förslag är att alla amerikaner ska få totalt 600 dollar att spendera på politiska kampanjer i presidentval och kongressval. Kandidater som vill kunna ta emot dessa pengar får inte ta emot PAC-pengar, dvs stora bidrag från företag och organisationer.

Många av demokraternas kandidater skulle kvalificera för det om det skulle gälla i dag. I Seattle har ett snarlikt förslag testats med blandat resultat. Det har visat sig svårt att få väljarna att använda systemet. Kanske är det för okänt, för nytt eller komplicerat.

Förslaget kallar Gillibrand för Democracy Dollars. Maxgränsen per presidentval är 200 dollar, samma gräns gäller för val till senaten respektive representanthuset. Totalt alltså 600 dollar. Tanken är att kandidater som inte förlitar sig på PACs ska ha en chans att samla in mer pengar under detta system. Det ska gynna demokratin genom att kandidaterna ska bry sig mer om väljarnas åsikter än de tunga donatorernas.

Bernies förslag

Bernie Sanders brukar nämna reformer för kampanjfinansiering som den viktigaste frågan. Hans förslag för att lösa problemen är i första hand offentligt finansierade kampanjer (Public Funding of Elections). Han vill också ta bort möjligheten för kampanjer att samla in obegränsat med pengar genom sk PACs. Det möjliggjordes genom högsta domstolens kontroversiella beslut i Citizen United 2010. I princip alla demokraternas presidentkandidater vill utöka stöd till offentligt finansierade kampanjer och ta bort Citizen United.

Största skillnaden mellan kandidaterna är i hur de själva tar emot pengar under presidentvalet. Accepterar de bidrag från företag inom fossila bränslen, oljeindustrin? Lobbyister? Nyligen fick Beto O’Rourke krypa till korset och skänka tillbaka bidrag som han fått från lobbyister efter att några studenter kritiserat honom för att han accepterat pengarna.

Presidentkandidaten som gått längst i frågan?

Elizabeth Warren är ändå den kandidat som än så länge profilerat sig tydligast i denna fråga under presidentvalet:

So I’ve made a decision: My presidential primary campaign will be run on the principle of equal access for anybody who joins it.


That means no fancy receptions or big money fundraisers only with people who can write the big checks. And when I thank the people giving to my campaign, it will not be based on the size of their donation. It means that wealthy donors won’t be able to purchase better seats or one-on-one time with me at our events. And it means I won’t be doing “call time,” which is when candidates take hours to call wealthy donors to ask for their support. As a candidate for president, the expectation is you make hours of these calls a week and attend dozens of these exclusive events every quarter.

Medium

Notera dock ordet “primary campaign”. Det innebär att om hon skulle utses till demokraternas kandidat kan hon ändra sig i en kampanj mot Trump.

Vad saknas på denna karta över presidentkandidaterna 2020?

Den här kartan visar vilka delstater presidentkandidaterna 2020 representerar (eller har representerat, bor). Ganska spritt över stora delar av landet. Men ser du en viktig lucka?

Här finns ganska många luckor trots över 20 kandidater. Det mest slående är ändå tre delstater som Trump oväntat vann 2016. Det är Pennsylvania, Michigan och Wisconsin. Om Trump lyckas vinna åtminstone en av dessa delstater 2020 och övriga delstater som han vann 2016 blir han omvald. Det framstår inte som omöjligt.

Demokraterna väntas därför fokusera på dessa tre delstater och vill säkert välja en kandidat som har goda möjligheter att vinna mot Trump där. “Electability” har därmed blivit synonymt med vita, män som antas ha större chans i dessa tre delstater.

En anledning till att Buttigieg fått uppmärksamhet är att han kommer från en delstat i närheten av dessa tre (Indiana) som ofta röstar på republikanerna (vicepresidenten Pence tex). Tim Ryan kan också förvänta sig extra uppmärksamhet av samma anledning. Han representerar ett distrikt i Ohio.

Amy Klobuchar är den kvinna som är närmast dessa delstater. Som senator representerar hon Minnesota, där hon dessutom är populär. Kan det gynna henne även i dessa tre viktiga delstater, som har vissa likheter med Minnesota?

Trump vann dessa tre delstater delvis pga kritik mot frihandelsavtal som NAFTA och TPP. Joe Biden röstade för NAFTA. Det kan komma att ställa till det för honom, precis som det gjorde för Hillary Clinton.

Trade could be a major fissure among primary candidates in 2020. Along with Warren, who fought against the TPP, Sens. Cory Booker and Amy Klobuchar have often opposed free-trade agreements, while former Rep. Beto O’Rourke and Housing and Urban Development Secretary Julián Castro are viewed as more trade-friendly.

Politico

Amy Klobuchar och Tim Ryan har kritiserat frihandelsavtal. Buttigieg har varit mer oklar i sakfrågor allmänt, men väntas vara något mer positiv till frihandel.

Sanders är väl den som profilerat sig som mest kritisk till frihandelsavtal av demokraternas kandidater. Det gjorde att han chockade med en mycket oväntad seger i Michigan mot Hillary Clinton i primärvalen 2016.

Presidentkandidaterna som får delta i första debatten

17 presidentkandidater har redan kvalificerat sig till första debatten. Ytterligare några har goda chanser att klara kraven för att få vara med. Enligt New York Times har dessa kandidater klarat partiorganisationen DNC:s krav. Det handlar om stöd i opinionsmätningar på minst 1 %-enhet i minst tre opinionsundersökningar och/eller fler än 65000 donatorer till kampanjen.

Följande kandidater har klarat av båda kraven (rangordnade efter flest donatorer):

Bernie Sanders
Pete Buttigieg
Kamala Harris
Elizabeth Warren
Joe Biden
Amy Klobuchar
Beto O’Rourke
Andrew Yang
Tulsi Gabbard

Följande kandidater har inte än tillräckligt många donatorer, men har klarat kraven ändå tack vare opinionsstöd.

Cory Booker
Julian Castro
Kirsten Gillibrand
Jay Inslee
John Hickenlooper
John Delaney
Tim Ryan
Eric Swalwell

Kandidater som inte nått något av de två kraven:

Marianne Williamson
Wayne Messam
Seth Moulton
Michael Bennet

Williamson är ganska nära i antal donatorer och Michael Bennet lär kunna bli kvalificerad med hjälp av opinionsstöd. Han startade sin kampanj den 2 maj.

Dessutom finns några tänkbara kandidater som ännu inte tillkännagett en kandidatur. Steve Bullock, Stacey Abrams och Bill de Blasio är de mest namnkunniga av dessa.

DNC har satt en övre gräns vid 20 kandidater på första debatten. Det gör att det kan bli några som klarar kraven men ändå inte får vara med. Då gäller i första hand ett snitt av opinionsundersökningar. NYT spekulerar kring att det kan drabba oväntat kända kandidater som Kirsten Gillibrand. Hon har inte visat på så starkt stöd i mätningarna. Det finns dock tid kvar att ändra på det. Det är väl kanske ändå mer sannolikt att det kommer drabba någon mer okänd kandidat.

Första debatten är uppdelad på två kvällar, den 26 och 27 juni i Miami, Florida. Tio presidentkandidater debatterar per kväll. Slumpen avgör vilken av de två kvällarna som en kandidat får debattera. Det gör att okända kandidater kan få chansen att stå på samma scen som tungviktarna inom partiet.

Michael Bennet ställer upp i presidentvalet 2020

Senatorn Michael Bennet är 54 år gammal och representerar delstaten Colorado. Han har nyligen genomgått en behandling för prostatacancer. Innan den politiska karriären var han affärsman och jurist.

Det gör att vi nu har 20 officiella presidentkandidater, med ytterligare någon enstaka (Steve Bullock) på väg att tillkännage inom kort.

Dessutom finns en mängd helt okända kandidater som inte brukar räknas eftersom de inte har någon chans. Två hyfsat okända som ändå är nära att kunna räknas är Marianne Williamson och Wayne Messam

Ytterligare två presidentkandidater tillkännager kandidatur

Steve Bullock (fotot) är guvernör i Montana. Nu väntas han ställa upp i demokraternas primärval. Ett tillkännagivande är på gång inom närmaste två veckorna. Det uppger källor nära Bullock.

Bullock, who will finish his second term as governor in 2020 and be ineligible for a third term, reportedly plans to enter the crowded field the week of May 13, sources familiar with his plans told the news outlet.


Bullock formed a PAC, Big Sky Values PAC, in 2017 to pay for travel around the country, and has reportedly already hired an Iowa communications staff.

Bullock är 53 år och får beskrivas som en moderat demokrat. Han väntas fokusera på att han är populär guvernör i en delstat som vanligtvis röstar på republikanerna. Bullock är dock nationellt okänd, vilket kan göra det svårt för honom att synas i ett fält med så många kandidater.

Som vi nämnt tidigare här på USAval.se är även Michael Bennet nära att officiellt kandidera. Vänner nära honom uppger att det kommer ske närmaste dagarna. Bennet är senator från Colorado.

Nyligen behandlades han för prostatacancer, något som inte verkar stoppa honom från att kandidera. Han förespråkar inte Medicare For All eller single payer sjukvård, vilket placerar honom till höger om de flesta andra presidentkandidaterna i den frågan.

Första debatten mellan demokraterna närmar sig i juni. Nära 20 kandidater väntas kvalificera sig utifrån antal personer som gett kampanjbidrag och ställning i opinionsundersökningar. Eftersom så många kandidater ställer upp och har kvalificerat sig kommer debatten att delas upp och hållas två kvällar. Det lär trots det bli ganska kaotiskt och otympligt. Demokraternas partiorgan väntas dock se till att framtida debatter hålls med färre kandidater för framtida debatter.

Frågan är om dessa två lyckas ta sig till första debatten.

Biden samlade in 6,3 miljoner dollar första dygnet

Inom 24 timmar lyckades Joe Biden samla in 6,3 miljoner dollar för presidentkampanjen. Det är mer än övriga kandidater. Dock räknar alla lite olika och det är inga officiellt verifierbara siffror.

Sanders samlade in 5,9 miljoner dollar, O’Rourke strax över 6 miljoner. Senare har det dock framkommit att en del av det som O’Rourke samlade in inte kan användas under primärval. Dessa extra insamlade pengar får endast användas efter primärvalen.

Mejl från Biden till kampanjens mejlinglista (som han till stor del antagligen köpt från DNC eller möjligtvis Obamas kampanj):

Our campaign raised $6.3 million in its first 24 hours!! That’s more than any other presidential campaign so far!!

And folks, it’s proof we are running a truly grassroots campaign:
97% of online donations were under $200
We received donations from all 50 states and US territories
The average online donation was $41
So thank you so much to all 96,926 people who chipped in on Day One. 

Biden ställer upp i presidentvalet 2020

Det har stått klart en tid nu att Joe Biden ställer upp i presidentvalet, men i dag blev det officiellt. Han presenterar kampanjen i denna video:

Han leder i opinionsmätningarna, med Sanders som tvåa. Mycket kan nu ändras när han är officiell kandidat och “frontrunner”. Kritiken mot honom lär tillta. Anita Hill och diverse olämpligt tafsande är bara början på vad som kommer granskas.

Videon tar sin utgångspunkt i antisemetism, vit-makt grupper och Trumps brist på avståndstagande till detta efter vad som hände i Charlottesville, Virginia 2017.

Biden behöver antagligen fokusera mer på sakfrågor och populistisk ekonomisk politik om han ska behålla ledningen i opinionsmätningar. Som det är just nu vet väljarna inte riktigt var han står i en rad sakfrågor. Det är dock tydligt att han inte kommer tillhöra kandidaterna till vänster, de ekonomiskt populistiska, progressiva.

Precis som en annan kandidat nära kopplad till etablissemanget inom demokraterna som förlorade mot Trump (Hillary), är han mer intresserad av att prata om sociala frågor än ekonomiska.

Stoppar Biden det momentum som Buttigieg befinner sig i? Hur mycket lyckas Biden samla in första dygnet? Mer än Sanders, O’Rourke, Harris? Behåller han ledningen i opinionen även som officiell kandidat? Vad kommer kritiken mot honom främst handla om från media?