Glöm inte guvernörsvalen

När merparten av den politiska bevakningen fokuserar på kongressvalen är det lätt att glömma guvernörsvalen den 2 november. 37 stycken delstater ska rösta om vem som ska bo kvar eller flytta in i the governor’s mansion. Just nu finns det 26 demokratiska och 24 republikanska guvernörer, men även i dessa val blåser det republikanska vindar.

Varför är då dessa val viktiga? För det första är de viktiga för delstaterna. Men de är också viktiga ur ett nationellt politiskt perspektiv. Här följer två exempel på hur guvernörsvalen kan komma att påverka politiken, även om det är svårt att leda sambanden i bevis:

1. Redistricting. Vart tionde år genomförs en folkräkning – cencus – i USA i enlighet med konstitutionen. Baserat på den ska de politiska gränserna ritas om för att möta konstitutionens krav på proportionalitet i representanthuset. Senaste folkräkningen har just genomförts och nästa år är det dags för redistricting. I de flesta stater har guvernören inflytande över processen och genom att vara listig när pennstrecken ska dras på kartan går det att omforma distrikten på ett sätt som gynnar det egna partiet.

Det är dock svårt att säga hur stor påverkan omgörningen av kartan har. 1990 var de flesta (29) guvernörer demokratiska, men republikanerna återtog ändå makten över kongressen i 1994 års val. Motsatt förhållande rådde 2000, då 30 guvernörer var republikaner men demokraterna återtog majoriteten i 2006 års val.

2. Presidentvalet 2012. Guvernörerna leder de lokala partiorganisationerna och det finns exempel på hur swing states kan ha svängt åt ena eller andra hållet tack vare guvernörens insats i valrörelsen. Ohio röstade för Bush (och snuvade därmed Kerry på presidentposten) under en republikansk guvernör 2004, men svängde och röstade på Obama 2008 under en demokratisk guvernör.

Å andra sidan vann Clinton swing states med republikanska guvernörer – som Ohio, Pennsylvania och Michigan i sin återvalskampanj 1996 och Al Gore förlorade West Virginia år 2000 trots demokratisk guvernör.