Författare: Sven

Obama i blåsväder om kampanjbidrag

NPR – public service-radion i USA – rapporterar om en analys av de som skänkt pengar till Obamakampanjen 2008. Enligt Center for Public Integrity visar det sig nämligen att så kallade bundlers – folk som samlar ihop gåvor från flera givare – ofta blev erbjudna toppjobb i Obama-administrationen. De visar också att chansen att givaren erbjudits jobb ökade ju större bidragen var.

För Obama är det naturligtvis obekvämt, eftersom han i sin kampanj var hård mot de “specialintressen” som han ansåg köpte sig plats i USA:s politik.

Ytterligare en detalj i granskningen är att effekten av de smådonationer som sades utgöra ryggraden i Obamas kampanjfinansiering till viss del var en myt. Stora donatorer (mer än 1000 dollar) gav tillsammans dubbelt så mycket som de små donatorerna (mindre än 200 dollar).

 

Vinnare och förlorare i GOP-debatten

Den första riktiga debatten mellan de hoppfulla kandidaterna till den republikanska nomineringen är avklarad. Trots att Cain försökte hävda motsatsen, är det svårt att lösgöra sig från känslan av att det är ett svagt startfält vi ser – något som i och för sig kan ändras snabbt om Perry och Huntsman bestämmer sig för att komma ut på banan.

Debattens vinnare var Michele Bachmann. För det första var hon den enda som lyckades skapa en riktig nyhet – att hon nu är officiell presidentkandidat. För det andra var hon stabil i debatten och visade att hon är en kandidat att räkna med.

Debattens förlorare var Tim Pawlenty. Föga förvånande fick han frågan om varför han i söndags benämnde sjukförsäkringsreformen Obamney-care. En smashboll, kan tyckas, men istället för en frän attack mot Romney fick vi se en uppenbart nervös Pawlenty skrapa med foten och försöka prata runt frågan medan han pressas av John King. Notera hur Romney skickligt plockar upp frågan och i sitt svar helt exkluderar Pawlenty.

Bland övriga kandidater konstaterar vi att Gingrich förvisso levererade en del skarpa svar men inte nådde upp till den standard han behöver. Romney hade det relativt lätt, men debatten förebådade de problem han kommer att möta när han ställs mot sitt eget politiska förflutna. Paul var mer disciplinerad än förra gången, Santorum och Cain håller som väntat på att marginaliseras.

Kvällens debattörer

I kväll är det – som vi tidigare skrivit om – dags för debatt mellan hoppfulla republikanska kandidater. Trots att det hölls en debatt i South Carolina tidigare i vår, så är det den här debatten som får anses vara den första riktiga debatten. Fyra av de fem kandidaterna från förra debatten finns med ikväll. Saknas gör Gary Johnson, som inte nådde upp till CNN:s krav för att få vara med. Med tanke på hur svag han var i S.C. är det tveksamt om någon kommer att sakna honom.

Det är fortfarande långt kvar till primärvalen och ikväll. Om man ska dra slutsatser av tidigare primärvalskampanjer kommer vi att få se en ganska artig debatt ikväll, utan några vilda rallarsvingar. Frågan är om det kommer att gälla även den här gången.

De som ställer upp ikväll är:

Mitt Romney. Frontrunner, om än inte lika mycket frontrunner som många trodde att han skulle vara. Det som talar till hans fördel är att han bedriver en disciplinerad kampanj, att han kan tilltala även moderata väljare och att han har en välfinansierad kampanj. Hans svaghet är sjukförsäkringsreformen i Ma. och som förhandsfavorit kommer han att attackeras hårdast av motståndarna.

Newt Gingrich. Hans kampanj svajar betänkligt just nu, efter att hela kampanjstaben sade tack och adjö i förra veckan. Newt är en exceptionellt begåvad politiker, men tycks ha svårt att få styrsel på sin kampanj. Behöver göra bra ifrån sig i debatten för att komma tillbaka på banan. Kandidaten med störst fallhöjd i kväll.

Tim Pawlenty. T-Paws kandidatur står fortfarande och väger. Pawlenty är fortfarande relativt okänd och behöver göra bra ifrån sig under debatten för att kunna fortsätta att bygga igenkänning i de tidiga staterna. Ett problem är att han är färglös, vilket han sannolikt kommer att försöka kompensera för med ett lite högre tonläge.

Michele Bachman. Tea Party-darling i representanthuset. Har ännu inte formellt meddelat att hon kandiderar och har i vilket fall inte någon realistisk chans att knipa nomineringen. Men gör hon bra ifrån sig kan hon ändå ta en viktig roll under primärvalet och bygga sitt eget varumärke.

Herman Cain. Före detta pizza-vd:n och numera i pratradion. För att vara en chanslös kandidat har han gjort bra ifrån sig hittills. Cain kommer att visa på sin förmåga att uttrycka sig slagkraftigt och lyckas han i kväll kommer han att kunna hänga i ett tag till.

Rick Santorum. Santorum är – trots intensivt kampanjarbete i de tidiga staterna – i stort sett okänd bland primärvalsväljarna. Med en tydlig socialkonservativ agenda har han ändå vissa möjligheter att göra bra ifrån sig. Därmed är han den som har mest att vinna på att skruva upp retoriken i kväll för att göra ett ordentligt avtryck.

Ron Paul. Trots Pauls många hängivna anhängare så gör hans kompromisslösa hållning att han inte kommer att ha en chans i primärvalen. Det vet naturligtvis Paul om och anledningen till att han ställer upp är möjligheten att ta upp sina hjärtefrågor i debatten. Kommer att vara mindre försiktig och därmed mer underhållande än resten av kandidaterna tillsammans.

Se vår sammanställning av de republikanska kandidaterna här.

Ekonomin blir vårens stora strid

Vårens stora strid kommer att handla om budgeten. Problemet är enkelt att beskriva – nästan varannan dollar av den federala budgeten är lånade pengar. Många av de nyvalda republikanerna i kongressen gick till val på att minska statsbudgeten och nu är det upp till bevis. Det är bäddat för en rejäl strid.

För det första säger republikanerna blank nej till alla former av skattehöjningar. Det innebär att intäktssidan av budgeten är beroende av att arbetslösheten minskar. Dessutom säger de också nej till att skära i programmen Social Security, Medicare och Medicaid. Anledningen är att de menar att staten har gjort utfästelser och därmed har åtaganden att leva upp till. Det bidrar säkert också att programmen är populära även bland republikanska väljare. Dessutom säger republikanerna att försvaret, veteranrelaterde kostnader och Homeland Security ska undantas besparingar.

Sammanfattningsvis är resultatet att med dessa begränsningar har kongressen bara kontroll över cirka en femtedel av stadsbudgeten, så även de mest ambitiösa sparplaner kommer inte att mer än nagga underskottet i kanten.

Som om inte denna strid om stora nedskärningar i en liten del av budgeten kommer att vara nog, så finns ytterligare ett orosmoln på himlen. Den amerikanska statsskulden växer och kommer under våren att slå i det tak på 14,3 triljoner dollar som kongressen tidigare beslutat om. Den nya kongressen måste alltså besluta om att höja den gränsen, annars blir valmöjligheterna i ekonomin plötsligt försvinnande få, samtidigt som det är svårt att ens uppskatta de internationella konsekvenserna av ett USA på obestånd.

Spännande tider väntar.

Källor: Washington Post och Fox News

Lame Duck Session

Valresultatet är klart, så när som på en handfull kandidater som kan dröja allt från dagar till veckor. Hur ser då tidtabellen ut framöver?

Senare i november: den nuvarande 111:e kongressen samlas igen till en så kallad lame duck session. Dessa perioder brukar präglas av låg produktivitet där förlorarna inte känner sig särskilt motiverade och vinnarna gärna väntar med att fatta större beslut till dess att den nyvalda kongressen finns på plats. Den här gången finns det dock ett antal frågor som anses vara viktiga att komma vidare med.

Först och främst finns press på kongressen att göra något åt de temporära skattelättnader som Bush beslutade om och som automatiskt kommer att förfalla vid årsskiftet om inget görs. Om det händer, innebär det en rejäl skattehöjning för i princip samtliga amerikaner. Båda partier är överens om att förlänga skattesänkningarna, men oense om man ska höja skatten för de som tjänar allra mest. Det troligaste verkar vara en kompromiss, men möjligheten finns att kongressen misslyckas med att fatta ett beslut och att skatten alltså höjs efter nyår.

Nästa stora fråga som kan bli aktuell innan året är slut är avskaffandet av don’t ask, don’t tell, som vi tidigare skrivit om. Genom en taktisk missbedömning misslyckades en majoritet i kongressen med att avskaffa lagen tidigare i år. Sedan dess har lagen utmanats i domstol och en attitydundersökning från Pentagon är på väg.

Arbetslöshetsersättningen kommer att strypas för många utan ett politiskt beslut och om inget görs kommer Medicare-ersättningar till läkare att minska kraftigt. Sist men inte minst hoppas Obama få igenom ratificering av det nya START-avtalet med Ryssland som innebär en nedskärning av antalet kärnvapen. En deal med Sen. Jon Kyl (R-Ariz.) kan lösa den knuten till priset av finansiering i mångmiljardklassen för att upprusta amerikanska kärnvapenlaboratorier.

3 januari 2011 byts den 111:e kongressen ut mot den 112:e och var femte kongressledamot gör sin första dag på jobbet.

I slutet av januari är det dags för State of the Union och då  – om inte förr – kommer Obama att lägga ut kursen för hur han hoppas kunna samarbeta med kongressen under de kommande två åren.