Steven Spielberg ligger bakom detta verklighetsbaserade drama om en händelse som skakade om Washington DC 1971. Dramat utspelar sig till största del på Washington Posts nyhetsredaktion även kort kallad “The Post”.
En ansträngd ekonomi hotar den då lokala tidningen och den enda vägen ur krisen verkar vara en börsnotering och mer inflytande för nya investerare i styrelserummet. Meryl Streep spelar Katharine Graham, änkan som tar över som ansvarig utgivare efter makens död. Hon tillträder som den första kvinnliga tidningsutgivaren i USA. Kan hon i en helt mansdominerad värld få respekt och nå framgång?
Hon får höra att allt ska kunna ordna sig med finanserna, bara en fullständig katastrof kan hindra planerna. Och just då händer det. En så omvälvande nyhet briserar att allt ställs på spel. Tillsammans med Washington Posts ambitiöse redaktör Ben Bradlee (Tom Hanks) ska Graham få en rejäl utmaning.
Pentagon Papers var ett hemligstämplat internt dokument på 7000 sidor sammanställt av den amerikanska försvarsmakten om det då pågående Vietnamkriget. Daniel Ellsberg, en av personerna som sammanställde dokumentet försökte senare sprida det explosiva materialet till allmänhetens kännedom via media. Men Nixon slog tillbaka hårt, trots att kritiken i rapporten fokuserade på tidigare administrationer.
När media och styrande i Washington i dag befinner sig i konstant konfrontation med anklagelser om “fake news” under Trumps administration, lyfter några av Hollywoods tyngsta namn fram modig journalistik. Det blir ett försök att inspirera genom paralleller till en avgörande tid för USA:s media. Viktigt och intressant så klart, men som så ofta i krigets dimma hamnar även denna berättelse på vissa villovägar.
The Post bjuder på flera starka ögonblick främst levererade av en övertygande Meryl Streep. Nerven i dramat är dock inte så uppskruvad som väntat. Och filmen verkar främst nyfiken på ena sidan av “follow the money”, begreppet som gjordes populärt efter Watergate. Ska Graham våga ställa sin egen ekonomiska trygghet på spel, förlora inbjudningar till cocktailpartyn och äventyra tidningens finanser genom att publicera Pentagon Papers, frågar filmen.
Men vem i andra änden pressar tidningen att inte publicera? Vem vill inte avsluta kriget? Och varför?
Vietnamkriget var redan hårt ifrågasatt av amerikanerna vid det här tillfället, så något annat än hänsyn till folkets vilja eller Pentagons egna slutsatser påverkade uppenbarligen presidenten och politikerna i Washington DC. Filmen lyfter fram en teori om att USA inte ville lomma hem som förlorare och därför fortsatte kriga, trots att försvarsministern McNamara (spelad av Bruce Greenwood) tidigt insåg att ingen seger var möjlig. Sannolikt påverkade detta händelseutvecklingen. Starka finansiella intressen fanns dock också som inte hade något emot att fortsätta kriget mer än 15 år efter att det inleddes. Försvarsindustrins inflytande över vad som hände belyses tyvärr inte i denna film. Under Vietnamkriget spenderade USA runt 50 % av statsbudgeten på försvaret, i dag är siffran betydligt lägre, runt 20 % trots flera krig runt om i världen och ett ständigt terrorhot.
Inför och en bra bit in i Irakkriget var Washington Post en av krigets främsta påhejare. Det är även för den inflytelserika tidningen svårt att lära sig av misstag.
Washington Post ägs nu av Jeff Bezos, grundare och VD på Amazon. Nätbutikens framgångar har gjort honom till världens överlägset rikaste individ någonsin. Ser han möjligtvis tidningen som ett vapen att påverka politikerna i för Amazon viktiga frågor som t ex beskattning (som nätföretaget undvikit under många år, men under 2017 börjat betala i vissa delstater) samtidigt som företaget får stora bidrag från delstater för att etablera lager? Vill han kanske behålla den situation som råder i vilken delar av Amazons arbetskraft tjänar så lite att de tvingas leva på food stamps (som skattebetalarna får stå för). Vill du ha en källa på något av detta? Leta inte i Washington Post.
Bezos är dessutom rådgivare åt Pentagon. Märkligt sammanträffande.
Svensk biopremiär: 26 januari 2018
Relaterade filmtips
Fog of War, oscarsbelönad dokumentär om försvarsministern Robert McNamara.
Spotlight, verklighetsbaserat drama som tilldelades Oscar för bästa film om en nyhetsredaktion som avslöjar katolska prästers övergrepp.
Läs också detta utdrag ur Supreme Courts beslut 1971 som kritiserade administrationens försök att stoppa mediernas publicering. Medierna vann i Supreme Court med 6 röster mot 3.
SUPREME COURT RULING: NEW YORK TIMES V. UNITED STATES 403 U.S. 713
EXCERPT FROM JUSTICE HUGO BLACK
“In the First Amendment the Founding Fathers gave the free press the protection it must have to fulfill its essential role in our democracy. The press was to serve the governed, not the governors. The Government’s power to censor the press was abolished so that the press would remain forever free to censure the Government. The press was protected so that it could bare the secrets of government and inform the people. Only a free and unrestrained press can effectively expose deception in government. And paramount among the responsibilities of a free press is the duty to prevent any part of the government from deceiving the people and sending them off to distant lands to die of foreign fevers and foreign shot and shell. In my view, far from deserving condemnation for their courageous reporting, the New York Times, the Washington Post, and other newspapers should be commended for serving the purpose that the Founding Fathers saw so clearly. In revealing the workings of government that led to the Vietnam war, the newspapers nobly did precisely that which the Founders hoped and trusted they would do.”
