Senatorerna som röstar mot Trumps agenda mest

Kan vi se ett mönster här kanske? Senatorerna som inte röstar som Trump vill i kongressen är så klart demokrater, men inte vilka som helst. Politikerna som det spekuleras mest kring inför presidentvalet 2020 finns som av en slump alla med på denna topplista; Kamala Harris, Cory Booker, Bernie Sanders och Elizabeth Warren. Och överst av alla på listan är Kirsten Gillibrand som verkar jobba på hårt för att utmana huvudkandidaterna.


(Källa: 538)

Bernie Sanders förslag om gratis högskolestudier inte så populärt som många tror

Årlig avgift i snitt för studier vid offentligt finansierad högskola enligt Bernie Sanders uppgifter.

Senare i dag tisdag lanserar Bernie Sanders ännu ett stort reformförslag, “College for All Act”. I USA kostar högre studier stora summor som alla känner till. Det gör det svårt för många att studera på universitet. I förlängningen riskerar det bli svårt för företag att hitta kvalificerad arbetskraft och för de som studerat att bli av med sina skulder. Men förslaget är inte så populärt som många verkar tro. Vi ska försöka förklara varför.

Higher education in America should be a right for all, not a privilege for the few. (Bernie Sanders om reformen)

Bernie Sanders förslag om avgiftsfri utbildning på universitet har fått stöd bland flera kollegor i kongressen, men inte fullt lika starkt som förslaget om Medicare for all. Bland senatorer som står bakom förslaget finns några som väntas ställa upp i presidentvalet 2020; Elizabeth Warren (D-Mass.), Kamala Harris (D-Calif.), Richard Blumenthal (D-Conn.), Chris Murphy (D-Conn.) och Kirsten Gillibrand (D-N.Y.).

Stödet för att göra universitetsstudier avgiftsfria i USA är dock inte så högt att demokraternas strateger ser det som en prioriterad fråga. Anledningen att många inte är översvallande positiva till gratis högre utbildning kan vara att förslaget skulle gynna en specifik grupp unga. Personer som nyss klarat av sina studier och har enorma skulder efter det har kanske inte som högsta önskan att betala för andras studier. Dessutom finns en grupp unga av demokraternas väljare och även i senaste valet Trump-väljare som inte alls vill studera. De ser förslaget som ett bidrag till redan gynnade grupper i samhället.

The call for free college tuition fosters both resentment at ivory tower elitism and regret from people who have degrees but are now buried under debt. Many voters see “free” as a lie — either they’ll end up paying for tuition some other way, or worse, they’ll be paying the tuition of someone else who’ll be getting a degree for free. (Politico)

I New York, Detroit, Chicago och San Francisco har det nyligen införts reformer som gör studier avgiftsfria på offentligt finansierade universitet.

Till skillnad från i Sverige där studenter får bidrag till hyra och mat är det inget som erbjuds i Bernie Sanders förslag. Därmed förblir även avgiftsfria universitetsstudier otillgängligt för många.

Något som också försvårar för de som vill genomföra gratis högre utbildning är att valdeltagandet är mycket lägre bland de som är mest positiva till förslaget – unga.

Clinton krossade Sanders i South Carolina

Hillary Clinton i South Carolina. Foto: Hillary For America CC BY-NC-SA 2.0
Hillary Clinton i South Carolina. Foto: Hillary For America CC BY-NC-SA 2.0

Ingen väntade sig att det skulle bli jämnt i South Carolina, men det blev en långt större segermarginal än vad opinionsmätningarna visat. Till slut blev det nästan 50 %-enheters marginal mellan Clinton och Sanders. Uppenbarligen har afroamerikanerna stått på Clintons sida i denna sydstat. Bill och Hillary har under många år varit omåttligt populära bland svarta väljare, speciellt i sydstaterna.

Med alla röster räknade ser det ut så här:

Clinton 73,5 % (39 delegater)
Sanders 26 % (14 delegater)

Vår sida med valresultat har aktuella siffror på totalt vunna delegater under primärvalen för alla kandidater.

Nästa valdag är redan på tisdag, den sk Super Tuesday. Ett stort antal delstater röstar då. Mycket talar för att Clinton drar ifrån ytterligare och att media kommer betrakta henne som partiets kandidat och Sanders som besegrad. Bernie har ändå möjlighet att vinna några av delstaterna på tisdag, främst så klart hemstaten Vermont.

Lobbyister bland superdelegaterna

Debbie Wasserman Schultz styr demokraternas partiorganisation DNC. Foto: Gage Skidmore CC BY-SA 2.0
Debbie Wasserman Schultz leder demokraternas partiorganisation DNC och är en av partiets 712 superdelegater. Foto: Gage Skidmore CC BY-SA 2.0

På demokraternas sida finns det både vanliga delegater (pledged) som representerar en kandidat utifrån valresultat och sk superdelegater (unpledged). De senare är dock inte en del av primärvalen utan är fria att bestämma vilken kandidat de vill ge sitt stöd till på konventet. Superdelegaterna är till största del aktiva politiker, dvs “partietablissemanget”. Men det finns också ett fåtal lobbyister bland superdelegaterna, som tidigare varit politiker eller en del av partiorganisationen DNC.

Hillary Clinton leder stort i antal superdelegater som officiellt gett sitt stöd till hennes kampanj. I skrivande stund 451-19. På republikanernas sida har detta mindre betydelse eftersom det inte existerar några superdelegater. Republikanernas partietablissemang har avvaktat, men verkar nu allt mer ge sitt stöd till Marco Rubio.

Bernie Sanders supportrar har varit kritiska till att superdelegater har så stort inflytande över processen. Lite obekvämt för den kampanjen så var Sanders kampanjstrateg Ted Davine med och skapade reglerna med superdelegater 1984.

Totalt finns det 4051 vanliga delegater och 712 superdelegater för demokraterna.

På republikanernas sida är det 2472 delegater. Dessa är bundna i första valomgången på konventet men står fria om ingen kandidat når majoritet då.

En superdelegat låter “väljarna” bestämma hur han röstar.

Eftersom det ytterst är de delegater som tilldelas genom primärvalen och nomineringsmötena som avgör vilka kandidater som vinner, fokuserar vi på vår sida med valresultat enbart på dessa. Demokraternas partietablissemang vågar knappast gå emot den kandidat som vunnit flest delegater i valen. Det skulle bli uppror bland väljarna. Etablissemanget i form av superdelegater och partitoppar med rösträtt kommer därmed i praktiken tvingas vika sig för valresultaten även om de officiellt stöttar en annan kandidat. Åtminstone så många superdelegater att det inte blir en annan vinnare.

Vid ett väldigt jämnt val skulle partietablissemanget teoretiskt sett kunna strunta i folkviljan. För att partitopparna ska våga göra det måste det finnas ett väldigt dramatiskt och starkt skäl till det. En gigantisk skandal för tilltänkta kandidaten som briserar strax innan konventet kan vara en sådan situation. Eller tre kandidater med ungefär lika många vunna delegater som inte når egen majoritet.

Vad händer om en kandidat totalt vinner flest antal röster, men färre antal delegater? Det kan hända, men är inte så sannolikt. Det är antal delegater som räknas. På samma sätt gäller elektorsröster i presidentvalet i november, inte flest antal röster. Just nu leder tex Clinton i antal vunna delegater (52-51), men Sanders leder antagligen i antal väljare som röstat på honom. Det beror på att ingen vet röstsiffrorna för det jämna nomineringsmötet i Iowa, medan hans vinstmarginal i New Hampshire var stor.

På partikonventen i juli (se vår kalender för datum) väljs partiernas presidentkandidater formellt.