Amazon höjer minimilönen till 15 dollar per timme och Bernie firar

Efter flera års kritik mot Amazons låga löner valde företaget så till slut att höja minimilönen till 15 dollar i timmen i USA för alla anställda. Grundaren Bezos har blivit världens rikaste man till följd av företagets enorma framgångar, men det har fram tills nu inte återspeglats i arbetarnas löner. Det såg ju onekligen lite illa ut att staten fick skjuta till bidrag till anställda som tjänade för lite pengar för att klara hyra och mat. Bernie Sanders är en av de som tryckt på i frågan och nu firar han.

Under tisdagen stod det dock klart att Amazon samtidigt tagit bort eventuella bonusar för de som tidigare fått dessa och haft minimilön. Dessutom försvinner deras rätt till en aktie per år (som står i nära 2000 dollar).

Senatorerna som röstar mot Trumps agenda mest

Kan vi se ett mönster här kanske? Senatorerna som inte röstar som Trump vill i kongressen är så klart demokrater, men inte vilka som helst. Politikerna som det spekuleras mest kring inför presidentvalet 2020 finns som av en slump alla med på denna topplista; Kamala Harris, Cory Booker, Bernie Sanders och Elizabeth Warren. Och överst av alla på listan är Kirsten Gillibrand som verkar jobba på hårt för att utmana huvudkandidaterna.


(Källa: 538)

Bernie Sanders förslag om gratis högskolestudier inte så populärt som många tror

Årlig avgift i snitt för studier vid offentligt finansierad högskola enligt Bernie Sanders uppgifter.

Senare i dag tisdag lanserar Bernie Sanders ännu ett stort reformförslag, “College for All Act”. I USA kostar högre studier stora summor som alla känner till. Det gör det svårt för många att studera på universitet. I förlängningen riskerar det bli svårt för företag att hitta kvalificerad arbetskraft och för de som studerat att bli av med sina skulder. Men förslaget är inte så populärt som många verkar tro. Vi ska försöka förklara varför.

Higher education in America should be a right for all, not a privilege for the few. (Bernie Sanders om reformen)

Bernie Sanders förslag om avgiftsfri utbildning på universitet har fått stöd bland flera kollegor i kongressen, men inte fullt lika starkt som förslaget om Medicare for all. Bland senatorer som står bakom förslaget finns några som väntas ställa upp i presidentvalet 2020; Elizabeth Warren (D-Mass.), Kamala Harris (D-Calif.), Richard Blumenthal (D-Conn.), Chris Murphy (D-Conn.) och Kirsten Gillibrand (D-N.Y.).

Stödet för att göra universitetsstudier avgiftsfria i USA är dock inte så högt att demokraternas strateger ser det som en prioriterad fråga. Anledningen att många inte är översvallande positiva till gratis högre utbildning kan vara att förslaget skulle gynna en specifik grupp unga. Personer som nyss klarat av sina studier och har enorma skulder efter det har kanske inte som högsta önskan att betala för andras studier. Dessutom finns en grupp unga av demokraternas väljare och även i senaste valet Trump-väljare som inte alls vill studera. De ser förslaget som ett bidrag till redan gynnade grupper i samhället.

The call for free college tuition fosters both resentment at ivory tower elitism and regret from people who have degrees but are now buried under debt. Many voters see “free” as a lie — either they’ll end up paying for tuition some other way, or worse, they’ll be paying the tuition of someone else who’ll be getting a degree for free. (Politico)

I New York, Detroit, Chicago och San Francisco har det nyligen införts reformer som gör studier avgiftsfria på offentligt finansierade universitet.

Till skillnad från i Sverige där studenter får bidrag till hyra och mat är det inget som erbjuds i Bernie Sanders förslag. Därmed förblir även avgiftsfria universitetsstudier otillgängligt för många.

Något som också försvårar för de som vill genomföra gratis högre utbildning är att valdeltagandet är mycket lägre bland de som är mest positiva till förslaget – unga.

Clinton krossade Sanders i South Carolina

Hillary Clinton i South Carolina. Foto: Hillary For America CC BY-NC-SA 2.0
Hillary Clinton i South Carolina. Foto: Hillary For America CC BY-NC-SA 2.0

Ingen väntade sig att det skulle bli jämnt i South Carolina, men det blev en långt större segermarginal än vad opinionsmätningarna visat. Till slut blev det nästan 50 %-enheters marginal mellan Clinton och Sanders. Uppenbarligen har afroamerikanerna stått på Clintons sida i denna sydstat. Bill och Hillary har under många år varit omåttligt populära bland svarta väljare, speciellt i sydstaterna.

Med alla röster räknade ser det ut så här:

Clinton 73,5 % (39 delegater)
Sanders 26 % (14 delegater)

Vår sida med valresultat har aktuella siffror på totalt vunna delegater under primärvalen för alla kandidater.

Nästa valdag är redan på tisdag, den sk Super Tuesday. Ett stort antal delstater röstar då. Mycket talar för att Clinton drar ifrån ytterligare och att media kommer betrakta henne som partiets kandidat och Sanders som besegrad. Bernie har ändå möjlighet att vinna några av delstaterna på tisdag, främst så klart hemstaten Vermont.

Lobbyister bland superdelegaterna

Debbie Wasserman Schultz styr demokraternas partiorganisation DNC. Foto: Gage Skidmore CC BY-SA 2.0
Debbie Wasserman Schultz leder demokraternas partiorganisation DNC och är en av partiets 712 superdelegater. Foto: Gage Skidmore CC BY-SA 2.0

På demokraternas sida finns det både vanliga delegater (pledged) som representerar en kandidat utifrån valresultat och sk superdelegater (unpledged). De senare är dock inte en del av primärvalen utan är fria att bestämma vilken kandidat de vill ge sitt stöd till på konventet. Superdelegaterna är till största del aktiva politiker, dvs “partietablissemanget”. Men det finns också ett fåtal lobbyister bland superdelegaterna, som tidigare varit politiker eller en del av partiorganisationen DNC.

Hillary Clinton leder stort i antal superdelegater som officiellt gett sitt stöd till hennes kampanj. I skrivande stund 451-19. På republikanernas sida har detta mindre betydelse eftersom det inte existerar några superdelegater. Republikanernas partietablissemang har avvaktat, men verkar nu allt mer ge sitt stöd till Marco Rubio.

Bernie Sanders supportrar har varit kritiska till att superdelegater har så stort inflytande över processen. Lite obekvämt för den kampanjen så var Sanders kampanjstrateg Ted Davine med och skapade reglerna med superdelegater 1984.

Totalt finns det 4051 vanliga delegater och 712 superdelegater för demokraterna.

På republikanernas sida är det 2472 delegater. Dessa är bundna i första valomgången på konventet men står fria om ingen kandidat når majoritet då.

En superdelegat låter “väljarna” bestämma hur han röstar.

Eftersom det ytterst är de delegater som tilldelas genom primärvalen och nomineringsmötena som avgör vilka kandidater som vinner, fokuserar vi på vår sida med valresultat enbart på dessa. Demokraternas partietablissemang vågar knappast gå emot den kandidat som vunnit flest delegater i valen. Det skulle bli uppror bland väljarna. Etablissemanget i form av superdelegater och partitoppar med rösträtt kommer därmed i praktiken tvingas vika sig för valresultaten även om de officiellt stöttar en annan kandidat. Åtminstone så många superdelegater att det inte blir en annan vinnare.

Vid ett väldigt jämnt val skulle partietablissemanget teoretiskt sett kunna strunta i folkviljan. För att partitopparna ska våga göra det måste det finnas ett väldigt dramatiskt och starkt skäl till det. En gigantisk skandal för tilltänkta kandidaten som briserar strax innan konventet kan vara en sådan situation. Eller tre kandidater med ungefär lika många vunna delegater som inte når egen majoritet.

Vad händer om en kandidat totalt vinner flest antal röster, men färre antal delegater? Det kan hända, men är inte så sannolikt. Det är antal delegater som räknas. På samma sätt gäller elektorsröster i presidentvalet i november, inte flest antal röster. Just nu leder tex Clinton i antal vunna delegater (52-51), men Sanders leder antagligen i antal väljare som röstat på honom. Det beror på att ingen vet röstsiffrorna för det jämna nomineringsmötet i Iowa, medan hans vinstmarginal i New Hampshire var stor.

På partikonventen i juli (se vår kalender för datum) väljs partiernas presidentkandidater formellt.

Spike Lee: Bernie will Do the Right Thing

Filmregissören Spike Lee (Do the right thing) har gett sitt stöd åt Bernie Sanders. I South Carolina kan väljarna höra den här radioannonsen, som är inspirerad av filmen. Demokraterna röstar där på lördag. Hillary Clinton väntas dock vinna stort, tack vare starkt stöd bland afroamerikaner.

Spike Lees fru har dock gett sitt stöd till Hillary.

Bernies bästa debatt?

Bernie Sanders på kampanjmöte i Iowa. Foto:  Gage Skidmore CC BY 2.0
Bernie Sanders på kampanjmöte i Iowa. Foto: Gage Skidmore CC BY 2.0

Debatten mellan Clinton och Sanders på ett universitet (utan studenter i publiken av någon anledning?) i Milwaukee, Wisconsin bjöd på en civiliserad diskussion. Clinton var mer nedtonad än senast, då hon levererade frenetiska attacker på motståndaren. Det kan ha något att göra med att hon leder inför valet i Nevada som röstar om en vecka, medan hon låg efter i New Hampshire vid tiden för förra debatten.

Bernie Sanders hade sin bästa debatt under den här valkampanjen. Hillary Clinton har vunnit alla tidigare debatter (vissa med knapp marginal). Här var det ombytta roller. Sanders var lugn, tydlig och det märktes att han kunde prata med större tyngd efter den förkrossande segern i New Hampshires primärval i tisdags.

Återigen hamnade Super Pac, Wall Street och kampanjbidrag i centrum. Vi befann oss på Sanders planhalva alltså. Bernie bjöd på några vassa repliker, ibland med stark sarkastisk ton.

Låt oss inte förolämpa det amerikanska folkets intelligens. Människor är inte dumma. Varför i Guds namn skänker Wall Street enorma summor i kampanjbidrag? Jag antar för att det är kul. De vill kasta iväg pengar.

Men debatten handlade också om ett av Sanders svagaste kort, utrikespolitiken. Först Hillary:

Vi måste leda en koalition som tar tillbaka mark från ISIS med en amerikansk flygkampanj.

Hon argumenterade för en no-fly zone över Syrien och Irak, vilket varken Sanders eller Obama förespråkar. Hon är mer av en tydlig hök i utrikespolitiken.

Och som kontrast Sanders:

Vi ska arbeta med allierade runt om i världen för att försvara demokratiska värderingar.

De flesta tolkar nog det Sanders säger som att kursen ska läggas om i Mellanöstern något, medan Clinton kommer fortsätta på ungefär samma spår som Obama, möjligtvis med större inblandning av amerikansk militär. Sanders igen:

Vi kan största Assad när vi vill men frågan är vad som händer efteråt.

Jag ska göra allt jag kan för att USA och våra modiga soldater inte ska fastna i ett krig som aldrig tar slut i Mellanöstern.

Den här delen av debatten stod Hillary Clinton på tryggare mark som fd utrikesminister, men frågan är om inte många demokrater befinner sig närmare Sanders i sakfrågan? Och Sanders lyckades klämma in en hård kritik av Clintons vän, den kontroversiella Henry Kissinger (många demokrater betraktar honom som krigsförbrytare). Hillary har i sin senaste bok och även i förra debatten nämnt att hon får råd av Kissinger i utrikesfrågor. Sanders:

Henry Kissinger var en av de mest destruktiva utrikesministrarna i moderna USA:s historia. Jag är stolt över att säga att Kissinger inte är min vän.

Hillary Clintons bästa ögonblick handlade om hur Sanders kritiserat president Obama, som fortfarande är väldigt populär bland demokraternas väljare. Men hennes kritik av Sanders för det gick lite för långt. Därmed kunde Sanders rädda sig ur den situationen med att peka på att även Hillary antagligen ibland i vissa frågor haft en annan åsikt än president Obama.

Sammantaget gick den här debatten Sanders väg och Clinton tog sig inte ur det huvudproblem som fått henne på defensiven under större delen av denna kampanj; korruption. Uppfattar inte väljarna dig som trovärdig är det ett problem som gör det svårt att argumentera mot en person som väljarna tycker är trovärdig, oavsett vilken sakfråga som diskuteras.

Du kan se hela debatten här. Nästa val sker den 20 februari i Nevada i form av ett nomineringsmöte (caucus). Samma dag röstar också republikanerna, men i South Carolina. Se vår kalender för presidentvalet för mer info.

Varför Bernie förlorar

Bernie Sanders främsta styrka är trovärdigheten, uppger hans anhängare. Främsta problemet är valbarhet, säger motståndarna. Och det är ett allvarligt problem för Bernie. Demokraternas väljare vill maximera chansen till vinst i höstens viktiga val. Annars riskerar Obamas reformer försvinna med en republikansk presidentkandidat.

Om Bernie Sanders förlorar på måndag i Iowa vilket mycket tyder på så är anledningen antagligen just valbarhet. Han anses inte ha lika stor chans att vinna i november som Hillary Clinton. Han försöker ändå argumentera för att han går bättre mot republikanska motståndare än Clinton.

Men detta argument verkar inte övertyga väljarna helt. Anledningen är att republikanernas attackmaskin inte börjat gå igång på Bernie än, medan den arbetat i decennier på att attackera Hillary. Med mer negativ press och fler attacker riktade mot Bernie väntas hans siffror mot republikanska kandidater sjunka. Det förstår väljarna.

Möjligheterna att skapa negativa kampanjannonser på Bernie Sanders är många för republikanerna. Socialist är huvudspåret för dessa attacker så klart. Jag kan tänka mig att det även kommer dyka upp annonser på temat pacifist, även om han inte är det.

Historiskt sett har mer radikala kandidater haft det ytterst svårt att vinna presidentval.

Bästa tv-annonsen under presidentvalet 2016?

En av de bästa tv-annonserna under kampanjen så här långt är “America”. En hoppfull och dialogfri annons som sticker ut bland alla attackannonser och skrämselpropaganda. Frågan är om det räcker till vinst i Iowa?

Paul Simon och Art Garfunkel har godkänt att Sanderskampanjen använder deras musik i annonsen och åtminstone Garfunkel ger sitt stöd åt Bernies kampanj.