Franken vann

Franken har utropat sig själv till segrare efter att den segdragna omräkningen gått mot sitt slut i Minnesotas senatsval. Coleman väntas stämma.

The state Canvassing Board certified the recount, with Al Franken ahead by 225 votes, but Norm Coleman said it plans a legal challenge. In a brief appearance, Franken said he is “proud to stand before you as your next senator.” StarTribune

Mer finns att läsa på CNN.

[tags]usa, presidentvalet, senaten, al franken, norm coleman, minnesota[/tags]

Republikanerna vann viktigt senatsval

Georgiasenatorn och republikanen Chambliss lyckades vinna omvalet mot demokraten Martin. Därmed har demokraterna förlorat möjligheten att nå filibuster-säker majoritet.

I Minnesota är det fortsatt jämnt i omräkningen mellan republikanen Coleman och demokraten Franken. Republikanen leder knappt och ser ut att gå mot vinst även efter omräkningen.

Obamas makt som president blir vid en förlust i senatsvalen i både Georgia och Minnesota något mindre än vad den annars skulle blivit. Demokraterna har ändå majoritet i senaten och vann minst 7 nya senatorsplatser i höstens val. Nu ser demokraterna alltså ut att få 58 senatorer, två färre än de 60 som krävs för en filibuster-säker majoritet. I praktiken är det dock sällan som samtliga senatorer följer den egna partipiskan. Det brukar för det mesta finnas ledamöter som byter sida ur båda partierna även i uppmärksammade och viktiga omröstningar.

I nästa kongressval som hålls 2010 är det återigen fler republikaner i senaten som är hotade att förlora sina platser. Demokraterna har då en ny chans att uppnå den extra starka majoritet som man så när lyckades med i år. Mycket hänger på hur populär Obama är då.

[tags]usa, presidentvalet, barack obama, senaten, saxby chambliss, jim martin, georgia, kongressvalet[/tags]

Följ omräkningen av Coleman vs Franken

Här ett exempel på en velig väljares valsedel som nu orsakar huvudbry vid omräkningen av det jämna valet i Minnesota.

Minnesotas omräkning av rösterna går snart mot sitt slut. I skrivande stund på dag 3 av omräkningen leder republikanen och sittande senatorn Norm Coleman med 137 röster mot komikern och utmanaren Al Franken. Innan omräkningen ledde Coleman med 215 röster. Hundratals valsedlar är ifrågasatta av kampanjerna som nu för en intensiv kamp om rösterna på andra sidan valdagen…

Här kan du följa omräkningen i siffror live. Sidan uppdateras dessutom automatiskt och nu leder Coleman med 162 röster. Båda kampanjerna har ifrågasatt väldigt många röster under denna tredje dag.

[tags]usa, presidentvalet, senaten, norm coleman, al franken[/tags]

Extremt jämnt i senatsval

En av tre superjämna senatsval avgjordes idag. Två senatsval som hölls den 4 november är ännu inte helt avgjorda.

I Alaska har demokraten Begich vunnit mot sittande Ted Stevens med cirka 3500 röster. Stevens har precis erkänt sig besegrad. Stevens dömdes för korruption veckan innan valet och få trodde att han skulle vara så nära att vinna. Alaskas guvernör och vicepresidentkandidat till McCain, Sarah Palin har redan gratulerat Begich till vinsten.

Republikanen Norm Coleman leder mot utmanaren Al Franken med endast 215 röster inofficiellt när en automatisk omräkning börjar för senatsplatsen för Minnesota. Marginalen är mindre än en halv procent. Omräkningen övervakas av båda kampanjerna med lika hårda nypor som karaktäriserat denna tuffa valkamp.

Avslutningsvis kommer det att ske ett omval i Georgia mellan sittande republikanen Chambliss och demokraten Martin. Chambliss vann i första omgången. Kampanjen har blivit nationell genom att både Obama och McCain engagerat sig och båda partierna pumpat in annonspengar i delstaten. Den 2 december hålls omvalet där.

[tags]usa, presidentvalet, barack obama, john mccain, georgia, ted stevens, norm coleman, al franken[/tags]

Republikanerna ser ut att förlora ännu en plats i senaten

Ted Stevens senatsplats för Alaska såg oväntat nog ut att räddas på valnatten trots att han bara en vecka tidigare dömdes för korruption. Nu har det dock jämnat ut sig när poströsterna och provisoriska röster börjat räknas. Stevens utmanare demokraten Mark Begich har istället tagit ledningen. Fortfarande återstår en hel del röster att räkna. Antagligen blir det klart i nästa vecka. Begichvänliga distrikt återstår att räkna och därför tror många att Stevens kommer att förlora. I skrivande stund leder Begich med endast 814 röster.

Palin gör comeback i senaten?
Om Ted Stevens vinner sparkas han sannolikt från sin post till våren och Sarah Palin skulle då få möjlighet att bli senator för Alaska.

Vinner Begich skulle det föra demokraterna närmare viktiga 60 senatorer som man eftersträvat.

Komiker tar plats i senaten?
Fd komikern och demokraten Al Franken i Minnesota är i en jämn fight med sittande republikanen Norm Coleman om senatsplatsen där. Sista rösterna räknas innan en kontrollräkning kommer att inledas automatisk pga att det är så jämnt. Coleman leder med 221 röster i skrivande stund.

Georgia on my mind
En ytterligare uppmärksammad senatskamp pågår för fullt i Georgia. Där är sittande republikanen Saxby Chambliss i överläge eftersom han vann valet, dock inte med tillräckligt stor väljarskara för att undvika en andra valomgång. Utmanaren är demokraten Jim Martin. Presidentkandidaterna och nationella partiorganisationerna har redan blandat sig i denna kamp och engagerar sig flitigt för att stödja sin kandidat. Den 2 december avgörs det valet.

Demokraterna har i skrivande stund ett överläge i senaten efter årets kongressval med 57-40. Det kan alltså med dessa tre återstående valresultat från Alaska, Minnesota och Georgia finnas en liten möjlighet för demokraterna att nå 60 senatorer. I dessa 57 ingår dock Lieberman som är oberoende och har hotat med att byta sida. Han stödde aktivt McCain i presidentvalet.

[tags]usa, presidentvalet, barack obama, senaten, usa-valet, al franken, norm coleman, saxby chambliss, jim martin, alaska, ted stevens, mark begich[/tags]

Viktiga vinster i kongressen

Peo har gjort ett exemplariskt arbete under natten med att uppdatera resultaten för presidentvalet. Men med en viss envishet vill jag återkomma till några av de val som jag tycker är minst lika intressanta som utfallet i presidentvalet.

House

Trender i kongress- och guvernörsval
MSNBC har nog (inte helt oväntat) hoppats på lite väl stort övertag för demokraterna i representanthuset. Men det är helt klart att demokraterna vinner ett ökat stöd.
Redan den 5 juni, i flera fall innan nomineringsprocesserna var klara i de olika delstaternas kongressdistrikt, listade jag några av de val som skulle kunna komma att bli tydliga indikatorer på valvindarna i landet. Och detta uppenbarade sig också under valnatten.

Trend 1: Demografiska förändringar i traditionella, rurala mellanvästerndelstater har avgjort till demokraternas fördel.
Demokraternas opinionsundersökare Ruy Teixeira har skrivit om detta tidigare; unga och progressiva väljare tillsammans med ett ökat antal latinska minoriteter har skapat en böljande demografisk förändring i många kongressdistrikt i mellanvästern. (rural youth turning blue, hispanic tide). New Mexico är förmodligen det bästa exemplet på detta. NM har svängt fram och tillbaka mellan blått och rött i de senaste åtta årens tre presidentval och är förvisso betydligt mer liberal än övriga mellanvästern-delstater. Men demografiförändringarna här visar hur landets politiska karta långsamt håller på att ritas om. Ingenstans är detta mer tydligt än i kongressdistrikten NM-1, där republikanen Heather Wilson har suttit säkert sedan valet 1998. Eftersom Wilson inte längre kandiderade blev stolen ledig, och republikanerna lyckades inte behålla den – demokraten Martin Heinrich har i natt vunnit en övertygande seger (~57% med en majoritet av rösterna räknade). Många av de demografiska förändringar som Teixeira skrev om redan 2006 har varit avgörande – och de har även lett till att New Mexico återgick till att bli en blå delstat i presidentvalet.

Tom Udall
Tom Udall

Storslamen i New Mexico för demokraterna understryks även av den övertygande segern i valet av ny senator. Där tog demokraterna över en stol från republikanerna när republikanen Pete Domenici nu har valt att avsluta sin politiska karriär och lämnade sin plats till förfogande. Segraren i senatorskampanjen, demokraten Tom Udall, tillhör en av mellanvästerns mest inflytelserika politiska familjer – en familj som i natt blev än mer inflytelserik eftersom hans kusin Mark Udall samtidigt vann sin senatorskampanj i Colorado. (Även denna stol hade tidigare varit i republikanska händer.)

Udall är för övrigt ett utmärkt exempel på att den evangeliska rörelsen i USA inte är så entydigt republikansk som många bedömare i Europa tycks tro. Udall har ett mycket starkt vänsterpolitiskt perspektiv från sin tid i representanthuset (vilket inkluderar en stark tro på rätten till abort samt ökad vapenlagstiftning) trots att han är en medlem i Jesu Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormonkyrkan).

Trend 2: Södern har förändrats av ekonomin
North Carolina är för Södern vad New Mexico är för mellanvästern. Men i North Carolina har den ekonomiska politiken, snarare än inflytandet från progressiva och spansktalande grupper, gjort skillnaden. Valdeltagandet var rekordhögt. Återigen ser vi en form av synergieffekter – där medieintresset i ett val “spiller över” i medieutrymme för ett val som tar plats på samma dag. Framgångarna för Obama i NC, med bland annat betydligt fler registrerade demokratiska väljare än tidigare, har gjort att även senatorskampen mellan den sittande senatorn, republikanen Elizabeth Dole (som 1996 “kandiderade” till att bli rikets första dam), och utmanaren Kay Hagan, har förvandlats till storpolitik. (Och vice versa – kampen mellan Dole och Hagan har lett till att presidentvalet har hamnat än mer i fokus.) Med 100 procent av rösterna räknade ser det nu ut som om Obama har vunnit North Carolina med en segermarginal på endast 20 000 röster.

Kay Hagan
Kay Hagan

Hagans segermarginal var desto mer tydlig – hela 8 procentenheter (52% mot Doles 44%) i vad som kanske får betecknas som årets smutsigaste uppgörelse där religionen återigen spelade en avgörande roll. I guvernörsvalet i North Carolina vann demokraten Beverly Perdue, som efterträder partikollegan Mike Easley på den posten. Att demokraterna vinner North Carolina ska i alla avseenden tillskrivas deras hantering av en valfråga – ekonomin. NC-väljarna uppfattade dem som bättre i frågor som rör jobb och finanser.

Trend 3: Polariseringen ökar när moderata mittenrepublikaner fasas ut.

New England-delstaterna blir än mer blå än tidigare (med enda undantaget för senatorn Susan Collins som behåller sin plats från Maine, och den sittande republikanske guvernören Jim Douglas som återvaldes i Vermont).

Jeanne Shaheen
Jeanne Shaheen

Den moderata republikanen John Sununu tvingas nu lämna sin senatorsplats för New Hampshire till förmån för demokraten (och fd guvernören) Jeanne Shaheen. Polariseringen ökar därmed (jmfr vad som sades redan 2005). Demokratiska delstater blir mer liberala, och republikanska mer konservativa. Åsikten att vi nu har att göra med två Amerika är inte helt missvisande.

I och med valet 2008 har gränsen för traditionellt urbana, liberala kongressdistrikt flyttats söderut längs den amerikanska ostkusten. I Virginias 11:e distrikt (mestadels bestående av de rika delarna av Fairfax County) tog demokraterna över makten (Gerry Connolly vann med 52%) sedan stolen lämnats ledig när den sittande republikanen Tom Davis beslutade sig för att lämna uppdraget. Norra Virginia är nu, med enda undantag för det 10:e kongressdistriktet, en del av en liberal enklav som sträcker sig ända från den kanadensiska gränsen. (Och enda anledningen till att Virginias 10:e distrikt fortfarande röstar republikanskt är för att republikanen Frank Wolf är en stark, närmast ohotad kandidat, som skapar allianser långt in i traditionellt demokratiska fästen. I valet 2004 fick han till och med stöd av liberala Washington Posts ledarsida.)

Mark Warner
Mark Warner

Den omfattande förändringen av Virginias politiska färg styrs till stor del av omvandlingen av den norra delen av delstaten – från landsbygd till förortssamhälle. Det är här vi hittar förklaringen till att förre guvernören Mark Warner nu kunde vinna den andra senatorsplatsen med en segermarginal på nästan 30 procentenheter. (Demokraterna har nu för första gången sedan 1972 kontroll över båda stolarna från Virginia.) Att Obama vann Virginia med 100 000 röster (51,5% mot 47,6% för McCain) beror även på ett oerhört effektivt valarbete (för väljarregistrering) som har kostat enorma summor, samt ett betydligt mer effektivt gräsrotsarbete än vad demokraterna någonsin har vågat satsa i Virginia.

Dessa tre trender: 1)demografiska förändringar av mellanvästern, 2) sydstaternas ekonomiska problem samt 3) politisk polarisering av valkretsar på ostkusten lär vi få tillfälle att återkomma till. De kan förmodligen visa sig ha en väldigt stor förklaringspotential för varför det gick som det gick – inte bara i presidentvalet, utan även i många av de så viktiga kongressvalen.

Senaten är nästa kommandohöjd

Senate

Inom strategisk kommunikation brukar man prata om “kommandohöjder”, sakområden eller institutioner som blir till befästa punkter inom dagspolitiken. Och den amerikanska senaten kan mycket väl förvandlas till en demokratisk kommandohöjd efter valet.

Just nu är läget 49-49, med två oberoende senatorer som stöttar demokraterna. Opinionsläget för tillfället visar att demokraterna ser ut att skaffa sig egen majoritet. Och det som gör detta riktigt intressant är att demokraterna kan förhindra republikanerna från att filibustra om de får 60 senatorer eller fler.

Sensationella demokratiska senatorskampanjframgångar att titta närmare på:

Komikern Al Franken ser ut att slå ut den sittande senatorn Norm Coleman från Minnesota. Franken ligger just nu 3 procentenheter före Coleman.

Otroligt sensationellt är att Kentuckys republikanske senator, Mitch McConnell, som är republikanernas minoritetsledare i senaten (och därmed en mycket inflytelserik man) endast ligger tre procentenheter före den demokratiske utmanaren Bruce Lunsford. Och Lunsford har successivt krympt avståndet sedan Labor Day. Det kan bli en strid på kniven dem emellan.

I New Hampshire ser det ut som att den sittande republikanen John Sununu (en av de mer liberala republikanerna i kongressen) kommer att bli avsatt av sin utmanare med det rimmande namnet Jeanne Shaheen.

Den enda republikan om sitter säker norr om Mason-Dixon-linjen är en kvinna: Senatorn Susan Collins har ett mycket stort övertag på sin utmanare, demokraten Tom Allen.

En av Georgias senatsplatser är också uppe för omval i år. Och även där visar sig demokraterna mycket, mycket starka. Den demokratiske utmanaren Jim Martin har knappat in på den sittande senatorn Saxby Chambliss; ytterligare en republikansk stol i senaten som demokraterna således kan tvinga till sig (i skrivandets stund är marginalen mellan kandidaterna inom felmarginalen – mindre än två procent). Och detta är alltså inte vilken senatorsplats som helst inte – att demokraterna har möjlighet att vinna i en mycket traditionell republiansk delstat i den amerikanska Södern är ett styrkebesked så gott som något.

North Carolina har sett en ökning i registreringen av demokrater. Och det gör att den sittande republikanske senatorn Elizabeth Dole (tillika hustrun till republikanernas presidentkandidat 1996 – Bob Dole) som för sex år slog ut den välkände och populäre Clinton-medarbetaren Erskine Bowles om en plats i senaten, nu kan tvingas se sig besegrad av en demokratisk utmanare – Kay Hagan. Sedan mitten av september har Hagan gått om Dole – och skillnaden dem emellan fortsätter att öka.

Även i urkonservativa Mississippi är republikanerna hotade. Den sittande republikanen (Wicker) hotas av en synnerligen ihärdig demokrat (Musgrove).

Till dessa framgångar för demokraternas kampanj kan man ju tillägga att den avgående republikanske senatorn i Virginia – Warner – kommer att ersättas av en ny Warner, men nu rör det sig om den fd guvernören Mark Warner som kommer att vinna en storslam-seger över sin republikanske motståndare med uppemot 30 procentenheter!

Glöm presidentvalet. Det är i senatsvalen som den riktiga spänningen finns! OM … dvs OM demokraterna kan säkra samtliga dessa valkretsar kan senatens arbete bli en enpartifråga. Och det föder naturligtvis en mängd andra frågor… hur kommer detta att styra budgetarbetet i framtiden (se: appropriation bills), och vad betyder detta, tillsammans med en demokratisk valseger i Vita huset, för framtida utnämningar av medlemmar i Hösta domstolen? Till dessa frågor lär vi få anledning att återkomma.

[tags]usa, presidentvalet, senaten, usa-valet, al franken, mark warner, elizabeth dole, saxby chambliss, jim martin, susan collins, john sununu, mitch mcmonnell, norm coleman[/tags]

Kanjorski – en skandal på uppsegling?

Kongressledamoten Paul Kanjorski (demokrat från Pennsylvanias 11:e kongressdistrikt) kan riskera att hamna i trubbel efter att hans utbrott mot en vloggare har lagts ut på Youtube. Den kritiske video-bloggaren konfronterade nyligen Kanjorski med hans tidigare uttalanden om Irakkriget, vilket fick kongressledamoten att tappa fattningen.
I Pennsylvania, som är en viktig “battleground state” i den kommande valrörelsen, kan varje valdistrikt bli avgörande, och möjligen kan Kanjorski nu utsättas för både hård intern kritik och dessutom bli en enkel måltavla för sin republikanska utmanare.

Viktiga kongressval i höst

Medan de flesta medier än så länge är upptagna av uppgörelsen mellan demokraternas två primärvalskandidater till presidentämbetet kan det vara hög tid att titta närmare på de kongressval som i höst kan bli avgörande för majoritetsförhållanden i senaten och representanthuset.

Representanthuset

Demokraterna är på jakt efter att säkra en ännu större majoritet i representanthuset. Några personer är särskilt utsatta; det rör sig bland annat om ledamöter som kommer från valkretsar där Bushs segermarginal över Kerry var låg, eller obefintlig. Efter fyllnadsval och ersättningar är förhållandena i representanthuset i dag:

Demokraterna 236
Republikanerna 199

Don Young, den 74 år ”unga” representanthusmedlemmen kommer från ett valdistrikt som innefattar hela Alaska (det största distriktet i hela USA) och som inte har sett en demokrat bli vald sedan 1972. Alaska är en trygg republikansk delstat – men allt det kan ändras i höst. Young har fått utstå intern kritik inom de egna leden för hans inställning till miljöskatter och hans känsla för att förhandla till sig lagförslag i kongressen som enbart gynnar den egna delstaten. Republikanerna i Washington jagar nu en lämplig kandidat som kan slå ut den sittande kongressledamoten. I de lokala primärvalen den 26 augusti kommer han att utmanas av viceguvernören Sean Parnell. De senaste opinionsundersökningarna visar att de två ligger nästan helt lika: 45% för Young mot 42% för Parnell. Demokraterna har utsett Young till en kandidat som man tror sig ha goda möjligheter att avsätta – om han åter blir nominerad. Den troligaste demokratiske motkandidaten blir i så fall den mest välkände sittande medlemmen i Alaskas representanthus, Ethan Berkowitz.

Tom Davis, är republikanen från (min egen hemmavalkrets) Virginia-11, som omfattar stora delar av centrala Fairfax County i norra Virginia. Det är ett område som blivit alltmer demokratstyrt – alla angränsande valdistrikt hålls av demokrater. (Trenden understryks av utgången i det senaste presidentvalet där Bushs segermarginal över Kerry endast var 1 % i detta valdistrikt.) Davis har suttit i kongressen sedan 1994 men avgår nu efter 14 år. En ny republikansk kandidat kan få mycket svårt att axla Davis politiska aura. Det är sannolikt att båda partier kommer att satsa en hel del kampanjpengar för att försöka kontrollera denna valkrets.

Heather Wilson har varit republikansk kongressledamot sedan 1998. Hon företräder valdistriktet ”New Mexico-1” men avgår i år för att i stället försöka ta en plats i senaten. I NM-1 ingår de mest befolkade delarna av delstaten, bland annat North Valley-städerna Albuquerque och Bernalillo, samt det öde Torrance-distriktet. Den starkt mexikanska prägeln har gjort att delstaten successivt förvandlats till en av demokraternas starkaste fästen i västern, och att Wilson nu avgår gör det knappast särskilt lättare för republikanerna.

Senaten

I senaten är förhållandet just nu 49-49 med två senatorer registrerade som ”independents”. Men sannolikheten är stor att demokraterna kommer att kunna vinna en majoritet av den tredjedel av senatorsplatserna som står till förfogande i höst.

John Sununu är republikansk juniorsenator från New Hampshire. Han vann valet 2002 med 4 % marginal, i en valkrets där Bush förlorade mot Kerry med 1,4 procent.
Republikanerna Norm Coleman (Minnesota) och Susan Collins (Maine) företräder delstater där partiet är på tillbakagång (Bush förlorade mot Kerry med 3 respektive 9 procent). Båda två ställer upp till omval. Det som möjligen talar för att Collins kommer att kunna behålla sin plats är att hon suttit säkert sedan 1996 och att hon senast återvaldes med 15 procents marginal.

Virginiasenatorn John Warner avgår som senator – en post han suttit på sedan 1978 (då han för övrigt var gift med skådespelerskan Elizabeth Taylor). Virginia upplevde 2004 en av de mer hätska senatorskampanjerna mellan sittande senatorn (och före detta guvernören) George Allen och utmanaren Jim Webb. Allen som av många konservativa republikaner ansågs vara ett framtida presidentlöfte fick se sig besegrad av Webb och blev ökänd på internet efter att hans ”Macaca”-uttalande lades ut på Youtube. Räkna med att Virginia återigen kommer att vara en delstat där partierna slåss för att erövra senatorsplatsen.

Tim Johnson, är den demokrat som kanske kommer att ha det tuffast att bli återvald till senaten. Han har suttit i kongressen sedan 1996 och representerar South Dakota, samma delstat där republikanerna 2004 lyckades avsätta den sittande majoritetsledaren i senaten, Tom Daschle, och med nöd och näppe få republikanen John Thune vald. Jag har pratat med några av Thunes närmaste medarbetare som konstaterar att republikanerna återigen kommer att vara mycket noga med att hamra in budskap om ”homeland security” och moraliska värderingar – frågor som fungerar i en delstat som South Dakota, där Bush vann över Kerry med en betryggande ledning på 22 procentenheter. Samtidigt är delstaten starkt beroende av federala bidrag, inte minst till den jordbrukssektor som är livsviktig för den sparsamt befolkade mellanvästernstaten. Men senatorsval i South Dakota har en tendens att vara en strid på marginalen – Johnson återvaldes senast till senaten 2002 med endast 1 300 rösters marginal över motkandidaten John Thune, och Thune vann i sin tur senatorsvalet 2004 över Tom Daschle med enbart 4 500 rösters marginal!

USAval kommer naturligtvis att återkomma till de här och andra mycket spännande kongressval under valrörelsen i höst.

[tags]usa, presidentvalet, kongressvalet, south dakota, virginia[/tags]