Tulsi och Yang pushar olika typer av utdelningar till alla amerikaner

Så här mitt uppe i en rekordlång börsuppgång omfamnar även kandidater längst till vänster ett ord som normalt främst används av aktieintresserade. “Dividend” är ordet och det betyder utdelning. Vanligtvis förknippas det med aktier som ger tillbaka en del av vinsten i form av utdelning till aktieägarna. I det här fallet handlar det dock om något lite annorlunda.

Det kändaste exemplet är presidentkandidaten Andrew Yang, som föreslagit utdelningar på 1000 dollar i månaden till alla amerikaner. Han kallar det för en “freedom dividend” (ungefär frihetsutdelning). Utdelningen ska i det fallet finansieras av bland annat en mervärdesskatt (VAT, moms).

I Alaska har det sedan länge redan funnits en utdelning till alla invånare en gång om året, som baseras på intäkter från oljeindustrin i delstaten. Yangs tanke är att teknikföretagen är dagens oljebolag och deras succé ska komma vanliga medborgare tillgodo. När allt fler jobb försvinner genom en trend mot mer och mer automatisering är denna freedom dividend Yangs lösning.

Presidentkandidaten och majoren Tulsi Gabbard från Hawaii har sett succén för Yangs dividend och pratar nu om en “peace dividend”. I praktiken innebär det att militären ska få mindre pengar och diverse andra projekt då ska få mer pengar.

Vad jag förstår innebär inte hennes förslag att varje amerikan ska få en viss summa pengar varje månad. Istället handlar det om en omfördelning av budgeten. Hon vill till exempel precis som Bernie Sanders satsa på en sjukvårdsreform som försäkrar alla amerikaner, en “Medicare for all”. Den lär kosta en hel del pengar för staten. Nedskärningar i militärutgifterna är en väg dit.

Termen “peace dividend” populariserades först av George HW Bush och Margaret Thatcher i slutet av kalla kriget. Då tenderade flera västeuropeiska nationer att dra ner på försvarsutgifterna. Genom den förändringen blev det möjligt att sänka skatter och öka satsningar inom välfärd och infrastruktur.

Vi får se om Inslee börjar prata om en “environment dividend” och Booker lanserar en “criminal justice dividend” eller nått liknande.

Vinner Tulsi Gabbard röster på Assange?

Tulsi Gabbard har fått mycket uppmärksamhet senaste dygnet för kritik av den amerikanska statens agerande när det gäller Julian Assange.

Till skillnad från Tulsi har andra “antikrigs-kandidater” som Bernie Sanders varit tysta om Assange än så länge. Det kan bero på att Sanders inte har sin styrka i utrikes- och säkerhetspolitiken. Dessutom vill ingen kandidat snubbla i den här frågan som är komplicerad.

Gabbard har som veteran inte undvikit dessa svåra frågor utan istället sökt uppmärksamhet. Många av hennes anhängare är motiverade främst av hennes roll som kritiker av amerikansk inblandning i krig runt om i världen. “Interventionist regime change wars” är uttrycket hon använder sig av flitigt.

I frågan om Assange och en annan känslig fråga, Venezuela, har hon tagit tydlig ställning, medan andra gett mer försiktiga uttalanden. Genom tydligheten har Gabbard positionerat sig till vänster om Bernie Sanders i för hennes kampanj viktiga frågor. Det gör att hon vinner en del röster bland progressiva.

I opinionsundersökningarna ligger hon fortfarande långt efter så denna uppmärksamhet lär inte skada. Gabbard är övertygad om att det är en vinnande fråga för henne och har därför gjort sig tillgänglig under fredagen för live-intervjuer på CNN, MSNBC, Young Turks mfl medier. Hon pushar också hårt för just denna fråga i sociala medier, väl medveten om att anhängarna gillar hennes ståndpunkt. Frågan är om det i längden kan bli en vinnande strategi? Motiveras tillräckligt många väljare av dessa frågor (och kan bli övertygade om att hon har rätt i sin kritik)?

Tulsi Gabbard har nyligen meddelat att hon klarat kravet på 65000 donatorer till kampanjen. Det innebär att hon får vara med i åtminstone första debatten. Den hålls i juni och kommer delas upp på två kvällar för ovanlighetens skull. Anledningen till det är att det är så många kandidater (cirka 17 beroende på vilka kandidater vi räknar).

Presidentkandidaterna som dominerar i sociala medier

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg är det några av presidentkandidaterna som syns lite extra och är populära i sociala medier. Då tog vi en titt på antal twitterföljare. Ännu tydligare bild blir det om vi tittar på YouTube-följare.

Bernie Sanders dominerar inte oväntat. Bakom honom är det däremot två kandidater som inte får mycket utrymme i media alls och är riktiga underdogs, Tulsi Gabbard och Andrew Yang. Båda dessa går alltså riktigt starkt i sociala medier. Kanske börjar det ge utslag i opinionsundersökningar och i ökat intresse från media snart?

Tulsi Gabbard är gift med en fotograf, som följer henne och skapar någon form av kort vlog på YouTube.

Som du kan se av grafiken är Kamala Harris, Cory Booker och Elizabeth Warren hopplöst efter på YouTube. Det har de nog inte råd med i längden.

Övriga kandidater har så pinsamt lågt antal följare på YouTube att de inte ens syns i denna grafik. Kirsten Gillibrand som väl är den kändaste av dessa har bara 211 följare. Den mer okände Pete Buttigieg verkar endast ha lockat närmaste familjen med 4 stycken följare.

Vi tar en snabb titt på Instagram också där det ser ut som väntat.

Sanders före Harris och Warren, inte helt olikt opinionsläget.

Vilken presidentkandidat 2020 är mest lik Obamas första kampanj? (del 2)

För en månad sedan ställde vi frågan om vilken presidentkandidat som är mest lik Obama. Slutsatsen landade i att Tulsi Gabbards kampanjstrategi och profilfrågor har en hel del gemensamt med Obamas kampanj 2008. Nu har även FiveThirthyEight i en chat med flera av deras skribenter försökt svara på frågan “Who will be the Obama of 2020?“.

natesilver: Gabbard and Obama both have the Hawaii thing going on. Is she the new Obama?

Varken Nate eller någon annan utvecklar den idén, utan fokuserar mer på andra kandidater. Som vi gick igenom sist så har Gabbard fler likheter med Obama än en bakgrund i Hawaii.

Karisma är självklart en viktig del av Obamas framgång 2008, vilket även Gabbard får sägas ha. En USP (unique selling point) för Obama var att han var emot Irakkriget, medan Clinton röstade för det. Kom ihåg att demokraterna var ordentligt krigströtta 2008. Det lockade många väljare till honom. Gabbard har profilerat sig just som antikrigskandidaten genom hennes upprepade kritik mot “interventionist regime change wars”.

Var Obama populist 2008? Det går att argumentera för att han hade vissa drag av populism, men inte i nivå med Sanders eller andra ekonomiskt progressiva kandidater av idag.

Både Booker och Castro försöker tydligt casta sig själva som den nye Obama. Dels genom att tala som Obama (främst Castro) och genom ett upplyftande diffust budskap (Bookers tal om love). Booker har bättre möjligheter att locka Obamaväljare genom sin bakgrund och för att han är mer karismatisk. Självklart har Kamala Harris också vissa likheter med Obama som juristutbildad och karismatisk. Harris försöker precis som Obama (och många andra kandidater) bygga sin autencitet på en inspirerande familjehistoria.

Jag tror ändå inte att det är en vinnande strategi att försöka efterlikna Obama 2020. Möjligtvis finns det potential i att driva frågor som motiverade väljarna 2008, så som motstånd till USA:s inblandning i en rad krig runt om i världen. Det verkar också som om ekonomiskt progressiva kandidater är efterfrågade. Och kravlistan innehåller denna gång också en person som kan vara en enande kraft för partiet, annars kommer sprickorna vidgas inom demokraterna mellan främst ekonomiskt progressiva och nyliberala. Då blir det svårt att vinna mot Trump.

Gabbard i konfrontation med Morning Joe på Msnbc

Presidentkandidaten Tulsi Gabbard från Hawaii ställde upp på Morning Joe och det blev tuffa frågor om Ryssland och Assad, som du kan se i det här klippet. Hon är långt efter i opinionsundersökningarna med 0-2 %-enheter i stöd, men är ändå topp 5-7 på bettingsajter.

En tydlig anledning till att många spelare tror att hon kan överraska är hennes profilfråga kring att USA inte ska kriga för att byta regimer i andra länder. Som du kanske minns var det en starkt bidragande orsak till att Obama slog Clinton 2008. Han var motståndare till Irakkriget, Clinton röstade för kriget och sågs som en hök.

Ingen av de andra presidentkandidaterna lyfter den här frågan så tydligt. Gabbard som är veteran kritiseras dock så pass hårt av MSNBC och andra medier att frågan är om hon kan nå ut med sin kampanj. Lyckas hon med det tror jag hon kan bli ett hot mot i första hand en annan progressiv, Elizabeth Warren, som allmänt ses som ett svagt kort när det gäller just utrikespolitiken.

Mitt tips är fortsatt att Gabbard har stor chans att bli en av 5 toppkandidater om ett år, när nu listan på kandidater väntas bli runt 15 personer och det gäller att sticka ut i någon profilfråga. Det har hon redan lyckats med och i sociala medier växer intresset för hennes kampanj.

Dämpat lanseringstal av Tulsi Gabbard

När Tulsi Gabbard valde att officiellt meddela att hon ställer upp i presidentvalet 2020 inför hemmapublik i Hawaii på lördag eftermiddag lokal tid, gjorde hon det med ett ovanligt dämpat budskap i ödesmättad ton. Redan tidigt i talet talade hon om hur det paradis hon växte upp i nu står inför en rad mörka hot.

Miljöförstörelse, kärnvapen, USA:s krig för att avsätta regimer och utbrett missbruk av fentanyl är frågor hon lyfte speciellt som hot. Hon riktade också kritik mot hat och försökte slå ett slag för ordet “love”. “Hat kastar en mörk skugga över vårt land”, sa hon i en kritik av bland annat Trump.

Hon är major i flottans National Guard, där hon tjänstgjort under bland annat Irakkriget. I talet ansåg hon att tjänsten till landet ska sättas högre än egenintresse, precis så som soldater gör.

Det blev lite monotont och kanske för dämpat under hennes tal med fokus på tunga ämnen och hot. Hon bjöd på några upplyftande och inspirerande ord också med ett antal “aloha” så klart, men det fick mindre utrymme.

Kamala Harris hade en klart större publik när hon lanserade sin kampanj i Oakland, Kalifornien för några dagar sedan. Gabbard hade några hundra åskådare, möjligtvis fem hundra, medan Harris hade en bra bit över 10000.

Gabbard uppmanade landet att stå upp mot korruption, Wall Street, Big Pharma och pushade för Medicare for All. Kritiken riktades både mot neocons och neolibs.

Det finns en publik för Gabbards budskap bland både libertarianer och mer progressiva som är kritiska mot amerikansk försvarspolitik. Frågan är dock om denna i dag lilla koalition räcker för att vinna primärvalen? Om Sanders inte ställer upp och Warren fortsätter att snubbla, kan hon mycket väl bli progressivas förstahandsval.

Hon kommer i vilket fall locka tillräckligt många i ett stort fält av kandidater för att tillhöra topp 5 om ett år misstänker jag. Bland hennes anhängare i media märks främst Jimmy Dore, som driver en populär progressiv YouTube-kanal med kritik av demokrater, Clinton och USA:s inblandning i krig runt om i världen.

Bland ekonomiskt progressiva har hon också visst stöd, även om Bernie fortsatt är deras förstahandsval. Hon är kontroversiell också bland en del progressiva och ännu mer kritiserad av etablissemanget och partitrogna som inte står ut med henne alls. En följd av det är att en del media antagligen underskattar henne, när hon nu verkar vara i början av en hype bland vissa progressiva som är politiskt mycket aktiva. Håll ett öga på Tulsi är mitt tips.

Tulsi Gabbard ställer upp i presidentvalet 2020

I en intervju med Van Jones på CNN under fredagen meddelade Tulsi Gabbard detta:

I have decided to run and will be making a formal announcement within the next week.

Tulsi Gabbard är yngsta kandidaten att ställa upp med sina 37 år. Hon är kongressledamot från Hawaii. 2016 gav hon tidigt sitt officiella stöd till Bernie Sanders. I skrivande stund är det osäkert om Bernie Sanders kommer ställa upp denna gång.

Gabbard är veteran (Irak) och kritisk till USA:s inblandning i en rad krig runt om i världen, bland annat i Syrien. En kritik hon kommer få möta som kandidat är att hon åkte till just Syrien med sin man, där hon träffade Assad. Dessutom betalades och initierades resan av libanesiska affärsmän som står Assad nära. När det uppdagades betalade Gabbard för resan.

Som en följd av den incidenten och en progressiv agenda hatas hon av mer moderata väljare inom partiet, medan Sanders anhängare till största del är positivt inställda till henne.

Vad som ytterligare gjort henne till en kontroversiell figur bland demokraterna är att hon kritiserade Obamas Iran-deal. Det gjorde att hon fick stort utrymme på Fox News, Breitbart och andra konservativa medier.

I konkurrens med Elizabeth Warren om progressiva väljare är hon klart mer karismatisk, vilket kan hjälpa henne att bli mer känd. Hon har som en av väldigt få politiker blivit inbjuden till Joe Rogans omåttligt populära podcast.

Det skulle nog krävas ett mirakel för att Warren t ex skulle få en sådan inbjudan.

Kommer Gabbard ha en chans? Ja, hon har chans att överraska även om hon kommer möta väldigt hård kritik från etablissemanget. Och hon är inte tillräckligt känd än så länge heller.

Ett annat potentiellt problemområdet är att hon, hennes man och nästan samtliga hennes närmaste medarbetare tillhör en kontroversiell religiös hinduistisk grupp som har sitt ursprung i hare krishna rörelsen. Nu betraktas de som standard hinduer.

Eftersom vi listade hur många följare Julian Castro har i sociala medier, kör vi väl samma deal här. Hon har klart fler än Castro, men är tydligt distanserad av Bernie Sanders, Kamala Harris och Elizabeth Warren.

Twitter: 229K
Instagram: 53K
Facebook: 280K